The boy

1. Den snygge pizza killen

Sakta öppnade jag mina stängde ögon, jag gäspade utvilat och sträckte på mig liggandes. Jag blängde bort mot mitt fönster där solens strålar trängde sig igenom mina halvt stängda gardiner.

För en sekund behövde jag tänka vart jag var men ganska snabbt kom minnet tillbaka från den jobbiga flytten igår.

Min mamma hade fått ett väldigt bra jobb erbjudande här i New York så vi bestämde oss för att flytta. Egentligen var det inte så mycket att fundera över eftersom vår gamla stad ändå var så komplicerad. Med komplicerad menar jag att min bästa kompis låg med min pojkvän. Därför ska det bli skönt med en ny start.

Jag gick upp ur sängen, rotade fram en stor hoodie från en flyttkartong, drog den över huvudet och gick sedan ut ur rummet och fortsatte ner till köket.

"Hej gumman, sovit gott?" frågade mamma utan att titta upp ur sin tidning.
"Aa helt okej" svarade jag lite halvvaket och gnuggade mig samtidigt i ögonen.
"Det finns färskt bröd på bordet om du vill ha" Jag nickade och gick mot kylskåpet.

När jag ätit klart frukosten gick jag upp till rummet igen och satte på mig kläder. Bara ett par gråa mjukisbyxor och en vit t-skirt. Idag ska jag endå bara packa upp hela rummet så behagliga kläder är prio ett.

Under hela söndagen packade jag upp saker från kartonger och lådor i mitt rum så allt kom på plats.

(På bilden där uppe kan man se en del av hennes rum, ignorera hunden, dom har ingen hund)

Jag satt i köket och väntade på att mamma skulle lägga på telefonsamtalet. Dagen hade bara rusat iväg åt upp packing och jag hade inte ätit sen frukost.

" Mamma vad ska vi äta? För klockan är snart halv sju?" Frågade jag äntligen när hon la på sitt samtal.

"Juste vi måste ju äta något, vad är du sugen på?"
"Äh, kanske pizza?" Föreslog jag med ett leende.
"Aa okej varför inte, ska bara kolla med Jesper om det är okej." sa hon och gick upp till övervåningen för att kolla med min storebror. Jag kanske glömde säga det. Min storebror Jesper flyttade också hit med oss igår. Han börjar trean medan jag börjar tvåan på high school. Han är med andra ord ett år äldre än mig.

När hon kom ner till köket igen nickade hon och sa. "Yes, han kunde tänka sig det med."
"Vad bra då åker vi?" Sa jag och hoppade ner från stolen.
"Jag ringer och beställer så kan du springa in och betala." Jag nickade och sedan begav vi oss till hallen för att åka.

När vi var framme hoppade jag ut ur bilen och gick in för att hämta pizzorna. När jag kom in innanför dörren möttes jag direkt av en pizza doft. Pizzerian var inte särskilt stor men några få bord fick plats. Stället såg trevligt ut. Väldigt italiensk och mysigt.

"Madam din beställning" Jag vände upp blicken och fick syn på en pizzabagare som stod bakom kassan. Tomatsås var kladdat på hans förklädde och om jag inte missminner mig tror jag att jag ser mjöl i hans ansikte. Jag log och började leta efter min plånbok. Ju fler fickor jag letade i desto mer panik fick jag. Jag tog ju med den. En blick där jag la plånboken på puffen i hallen hemma svepte förbi. Attans. Hur kunde jag missa den.

"Äh förlåt, jag måste glömt den i bilen." Förklarade jag ihop om att mamma kanske hade pengar med sig. Jag kände en sista gång över fickorna men ingen plånbok där nej.

"Kan du bara vänta." Innan han hann svara avbröt någon bakom mig.
"Jag kan betala" Jag skakade lite lätt på huvudet och vände mig om för att svara ett klart nej. Men jag förväntade mig inte att personen bakom mig skulle se så bra ut. Hans blåa ögon var svårt att slitas ifrån samma sak med resten av hans ansikte. Herregud står han här på riktigt eller är han en gud som kommit ner på jorden. När jag märkte att jag kollade en stund på honom, svalde och skakade lite lätt på huvudet.

"Nej det behövs inte, den ligger säkert kvar i bilen." Han flinade och sa tillslut.
"Det gör den säkert, men jag kan betala" han gjorde mig så nervös att jag inte kunde kontra något. Så jag nickade lite försiktigt.

"Tack" fick jag tillslut fram. Ett oemotståndlig flin klistrades fast på hans läppar. Mitt hjärta dunkade så hårt att om jag inte går snart kommer jag falla på marken. Vilket i och för sig inte skulle göra så mycket om han måste göra HLR. Jag skakade bort mina tankar, tog pizzorna tackade så mycket igen och gick sedan fort ut till bilen. Det var bannemig den snyggaste killen jag sätt.

Efter maten gick jag upp på mitt rum. Jag tände några ljus och beddade upp mig i min stora säng framför Gossip Girl.

"Gumman släcker du nu så du är pigg till skolan imorgon." Sa mamma när hon kom in i rummet.
" Ja, jag var precis påväg att göra det." Gäspade jag fram fast än jag visste att jag ville kolla klart avsnittet. Blair och Chuck gör mig vansinnig så jag måste se hur det slutar.
" Godnatt", sa mamma vid dörren.
"Godnatt, Älskar dig"
"Älskar dig mer" hördes en ljus röst innan dörren stängdes igen.

Efter avsnittet smällde jag igen datorn och la ifrån mig den på sängbordet. Innan jag drogs  in i drömmarnas värld kunde jag inte sluta tänka på killen från pizzerian. Må Gud göra att jag ser honom igen. Jag är inte desperat men han va en dröm. Och jag är skyldig honom pengar också så det är en till orsak varför vi borde träffas på igen.