39. Behålla eller inte?

2.8K 65 19
                                    





VIKTIG INFO LÄNGST NER!!!! Läsa gärna

Leonoras perspektiv:

Dagen där på hade jag fått åka hem. Lucas hade sovit kvar hos mig även fast han inte fick det, lyckades han övertala doktorn att han skulle sova i stolen, men flyttades sig upp till min säng sedan.

(Bild där uppe)

Vi hade pratat nästan hela natten om hur det skulle bli med barnet. Visst finns det en risk att jag får missfall men det är större chans att jag faktiskt kommer föda barnet. Att göra abort är inget alternativ, jag skulle känna skuldkänslor på något sätt även om barnet är så litet. Men jag går ju fortfarande i skolan. Att jag är så ung har jag inte tänkt på, mamma tyckte ju att jag var mognare än vad hon var när hon fick Jesper och hon klarade sig ju väldigt bra. Jag skulle klara det här med mamma, Jesper, Sarah och självklart Lucas vid min sida.

När jag hörde det Lucas sa till mig igår när han "Trodde" att jag sov, bankade det så hårt i mitt hjärta så jag var rädd att jag skulle få en hjärtattack. Jag smälte till varenda ord han sa. Att han inte våga bli kär i någon och få ett förhållande för att han var rädd att han skulle må lika dåligt som hans mamma. Det var den finaste kärleksförklaring jag någonsin hört. När man hört något sånt kunde man inte mer än att säga att man älskade personen med. Han gjorde bort sig när han gjorde vadet med Chris men och andra sidan gjorde han det när vi inte var ihop eller att han blev ihop med mig bara för vadet. Så jag får lita på honom.

*Knack knack*

"Kom in" ropade jag åt den som knackade på min sovrumsdörr.

Dörren öppnades och Lucas kom in i rummet. Jag sprack genast upp i ett leende och han med. Han hoppade i sängen och satte sig gränsle över mig och började kyssa varenda kvadrat cm i mitt ansikte. Vilket fick mig att le ännu mer.

(Bild där uppe)

"Vad gör du här?" frågade jag efter en liten stund. Han slutade och rätade på ryggen.

"Jag ville träffa mig underbara flickvän" sa han och jag log igen.

" Du skjutsade hem mig för två timmar sen" sa jag och skrattade till. Han rynkande på ögonbrynen och sa.

" Jag vet alldeles för länge att vara ifrån dig" han lutade sig fram och kysste mig på munnen. Jag skrattade under kyssen åt hans klockrena svar. Han drog ifrån igen.

"Jag älskar dig" Sa han seriöst och kollade djupt in i mina ögon.

"Jag älskar dig med" sa jag och drog ner honom i hans krage. Sedan kysste jag honom passionerat.

"Kan du flytta, du mosar min mage" sa jag och stönade. Han reste sig ytterligare en gång från min mage.

"Mosade jag vårt lilla mirakel" sa han, drog upp min tröja och kysste min mage. Men gud vad gullig.

********************

Sorry för ett väldigt kort kapitel. Nästa blir längre!!!

Jag har haft lite olika funderingar om det ska komma en bok 2 eller om jag ska göra denna bok ännu längre

Oops! This image does not follow our content guidelines. To continue publishing, please remove it or upload a different image.

Jag har haft lite olika funderingar om det ska komma en bok 2 eller om jag ska göra denna bok ännu längre. MEN. Jag har bestämt mig och det blir INGEN bok 2 utan jag spolar fram några månader och skriver några kapitel där ifrån. Tagga tagga.

Rösta eller kommentera om ni tyckte jag har gjort ett bra beslut

Oops! This image does not follow our content guidelines. To continue publishing, please remove it or upload a different image.

Rösta eller kommentera om ni tyckte jag har gjort ett bra beslut. <333

The boyWhere stories live. Discover now