Amnesia

Kapitel 15 ~ 16 ~

Kapitel 15 ~ 16 ~

Emilia. Skriver jag med fingret på fönstretrutan. Ollie. Skriver jag sedan under. Varför kallar jag mig själv Ollie egentligen? Det låter som ett hundnamn. Dock så gillar jag det och det känns bara mer rätt än Emilia, jag vet inte riktigt vem Emilia är... jag menar var. Jag gillar också 'Goldie', det smeknamnet Finn gav mig.

Jag sitter ihopkrypen i min mammas gröna fåtölj iklädd en tunn långkjol och ett tunt svart linne. Jag gillar vanligtvis inte kjolar och typiskt tjejiga saker men idag är det så varmt att det inte känns som om jag har något val.

''Hej, Ollie. Jag glömde att ge dig din födelsedags cupcake imorse.'' Jag vänder mig om mot dörren där en skinande Sofie kommer in med en cupcake i handen med vit glacering och mitt namn i rosa bokstäver. Jag älskar cupcakes!

''Tack så mycket.'' Tackar jag och försöker le genuint. Det är svårt att glädjas när jag fick veta i morse att detta är min tredje födelsedag i det här hemmet. Jag kom hit när jag var 13, strax innan jag fyllde 14 och nu är jag 16 år. Lite mer än 2 år av inga minnen över huvudtaget förutom Finn då, men han pratar inte med mig så jag antar att det är över. 

Igår såg jag Finn i matsalen, det är det enda minnet från igår. Dagen innan det såg vi varandra i sällskapsrummet men sa inget. Jag tror att det har gått cirka 3 dagar sedan jag hittade dem där papprerna i Finns rum. Jag har inte försökt prata med honom eftersom han uppenbarligen inte vill ha något med mig och göra. Han har nog att stå i med det där med domstolen och allt sådant, han behöver inte mig hängande efter honom bara för att mitt minne inte verkar fungera utan honom.

''Så vad vill du göra idag? Snart kommer det klarna upp så jag funderade på om vi skulle gå ut?'' Det låter kul, att få bestämma själv. Kanske Finn kan följa med.

''Jag vill ut härifrån, åka och bada kanske.'' Jag tvekar innan jag fortsätter. ''Kan Finn följa med? Du vet, så att jag kommer ihåg.'' Sofie vet att Finn inte pratar med mig, jag tror inte att han har berättat varför. Sofie ser glad ut att jag föreslog det, hon vill säkert också att vi ska bli sams igen och fortsätta plugga tillsammans.

''Bra idé, badkläder finns i den nedersta lådan. Jag kommer strax tillbaka, ska bara hämta Finn och så åker vi.'' Ler hon och lämnar rummet. 

Jag plockar fram alla badkläder och lägger ut dem framför mig på sängen . Jag undrar verkligen vem som har gjort all shopping för mig, den personen verkar ha en bra sinne för stil och mode. Jag väljer en coral färgad bandeau top med en svart underdel, jag klär på mig det under och plockar sedan ihop sådant jag hittar i rummet som kan vara användbart på stranden.

''Varför?'' Hör jag Finn säga utanför min dörr, han pratar säkert med Sofie. ''Jag och Ollie pratar inte riktigt just nu.'' Sofie säger något men jag hör det med som ett mummel. ''Jag vet, jag vet, visst jag kommer. Vi måste bli sams innan...'' Bli sams innan vadå? Rösterna blir tystare så jag gissar att dem gått in i hans rum för att prata istället. Jag springer fram till min dörr och öppnar den, jag hör deras röster dovt men inte lika tydligt som jag gjorde innan. Kanske jag skulle höra bättra om jag satte örat mot hans dörr... Nej, Ollie! Du skulle inte snoka runt i hans privatliv längre, låt det va! Jag går motvilligt in i mitt rum igen.

''Jag tror vi har med oss allt. Är ni två helt klara?'' Frågar Sofie oss glatt. Jag och Finn sitter knäpptysta i baksätet och vi har inte sagt ett ord till varandra. Jag vill bara snäsa åt Sofie att starta bilen så att jag får något annat att koncentrera mig på men det vore otrevligt, jag nickar istället och ler stelt.