Normalt kan vara det vackraste som finns...
Ingen vet det mer än Aline och hennes bror.
Aline Blake visste aldrig vad som skulle hända. Blott tretton år gammal hade hon ingen aning om livets mörka hemligheter. Men det skulle snart ändras på...
Bok 1...
Han satt med Aline ännu en gång. Men nu var det under andra omständigheter. Nu skulle han börja på Mystic. Han var tretton. Det kändes som åratal sedan. Men det var det ju i princip också. Han var arton nu. Aline lekte med sitt halsband. Hon var så gullig där hon satt med sina små tofsar i håret. De klädde henne. Hon var åtta, gick bara i ettan. Hon hade egentligen inte så stor koll på vad som pågick. Hon visste bara att hennes bror skulle börja på en ny skola och att det var viktigt att delta i ceremonin. Simon tittade ner på den stora scenen. Där satt alla lärare, i längdordning. I mitten satt en gammal man med långt vitt skägg. Rektorn. Mr. Brock. Simon tittade runt i rummet. Längst ner vid flera långbord satt de elever som redan gick på Mystic. Det var de som skulle ta emot de nyblivna eleverna när de klarat sig. Om Simon klarade sig igenom testet skulle han hamna hos Rubinarna. Han var född i juli. Han tittade mot Rubinarnas bord. Det var näst inpå tomt, antagligen så fanns det inte så många födda i juli. Vid Akvamarinarnas bord däremot... där satt säkert ett tjugotal ungdomar. Många som var födda i mars alltså. Aline var född i december. Hennes sten var Blå Topas. En sällsynt. Den gick bara att hitta i skolans gruva, där Smaragdarna arbetade. En del i deras träning var att gräva fram olika kristaller som sedan användes till smyckerna. När Smaragdarna går i år tre får de börja utforska grottorna under skolan. De flesta eleverna tar jobb i just gruvan efter examen, vilket gör att de flesta arbetarna där nere kommer från Smaragdarna. Simon tittade på klockan. Han började bli nervös nu, det var snart dags. Snart dags för ceremonin.
Oops! This image does not follow our content guidelines. To continue publishing, please remove it or upload a different image.
