Normalt kan vara det vackraste som finns...
Ingen vet det mer än Aline och hennes bror.
Aline Blake visste aldrig vad som skulle hända. Blott tretton år gammal hade hon ingen aning om livets mörka hemligheter. Men det skulle snart ändras på...
Bok 1...
Simon var ganska trött på det här nu. Visst, han fick se hur Aline hade det, men hade inte väntat sig att behöva plågas av smärtsamma minnen. Denna gången var det dock inte Aline han fick en vision om. Det var Liam. Han hade vuxit, var inte längre den pojke han var när Simon lärde känna honom. De hade bara fått spendera två år tillsammans innan Simon hamnade i sitt nuvarande tillstånd, men under de två åren hade han hunnit skapa sig en uppfattning om hur Liam var som person. Och han hade nog aldrig trott detta. För Liam var inte ensam. Framför honom stod en lång man med ljusbrunt hår, samma färg som Alines, faktiskt. Man såg inte hans ansikte, men det behövdes inte. Simon visste ändå vem det var. Hector Baluf. Liam var inblandad i någon sorts allvarlig plan nu. Han hade svikit sina vänner, planerade en kupp mot dem. Simon hade hört vad Aline berättat under sina samtal och nu insåg han vem som var skyldig. Liam. "Allt går enligt planerna", sa Liam kallt. Han såg på Hector. "De misstänker ingenting." Simon ville göra något, vad som helst. Han hade litat på Liam. Han hade bett honom se till så att Aline hade det bra medan han var borta, att hon klarade sig. Och det här var tacken. "Så bra, Liam", sa Hector. "För vi vill ju inte möta konsekvenserna av att vår plan misslyckas, eller hur?" Liam såg orolig ut, svalde djupt. Simon hade tyckt synd om honom om han nu inte hade velat skada Aline. När Hector gestikulerade åt honom att samtalet var slut försvann Liam snabbt ut genom den stora dörren. Simon kunde inte fatta det. Liam hade förrått honom.
Oops! This image does not follow our content guidelines. To continue publishing, please remove it or upload a different image.
