ELEV » dante lindhe

29

DANTE

Det hade gått ett par veckor, inget direkt intressant hade hänt. Och med intressant syftade jag på att inget extra hade hänt mellan mig och Belle. Vi hade haft bara ett par privatlektioner, som vi hade haft i skolan och vi hade bara, well, jobbat. Under en lite stel tystnad.

Det var dags för resan till Köpenhamn, och vi hade alla samlats på tågstationen halv nio, en torsdagsmorgon, för att ta tåget till Köpenhamn. Belle och hennes kompis Zoe satt på sina resväskor en bit ifrån mig och de andra lärarna. Min blick var fäst på Belles ansikte, och jag granskade noggrant hennes ansiktsdrag. Smilgroparna som uppenbarade sig på hennes kinder när hon skrattade åt något skämt som Zoe hade sagt, det långa mörka håret som var uppsatt i en hög svans på huvudet och hängde ner för axlarna och mot ryggen. Hennes överkropp täcktes av en svart hoodie och benen täcktes av ett par svarta sportleggings.

Plötsligt mötte jag hennes blick och hennes läppar formades till ett stort leende. Och lite halvskamset log jag tillbaka, lite pinsamt att hon hade sett mig stirra ändå.

Den där tjejen alltså. Belle var något helt unikt, något jag aldrig sett förut. Hennes handlingar var så genuina, hela hon var så oskyldig. Så oskyldig men ändå så skyldig. Hon gömde sitt inre från omvärlden, med tjocka murar som ingen hade lyckats ta sig igenom. Murar som jag bara ville bryta ner, riva sönder, och få se hennes allra innersta. Jag ville se allt, känna allt, röra allt, veta allt. Allt om Mirabelle Côté. Men jag visste inte ens hennes mellannamn.

"Nåja, tåget är här" berättade någon av de andra lärarna och vi började samla ihop eleverna för att gå till tåget. "Mirabelle och Zoe, kom nu!" Ropade jag och lyckades se hur Zoe slog till Belle på armen och de båda skrattade lite. Hade månne Belle berättat något för Zoe? "Såklart, mr. Lindhe" fnissade Zoe och Belle suckade. "Käften, Zo" morrade hon tyst och jag skrattade en aning. "Right this way, my ladies", de följde efter mig in i en av vagnarna och slog sig ner. Jag visste inte om det skulle vara konstigt om jag satte mig med dom, så jag gick en bit framåt och satte mig med ett par andra lärare. Fastän jag innerst inne inte ville annat än sitta bredvid Belle.

Tågresan tog lite på sex timmar, och för min del gick dessa sex timmarna ut på att sova, rätta några matteprov och då och då slänga blickar över mot Belles håll.

Vi tog en buss från tågstationen till hotellet vi skulle bo på, och samlades i lobbyn för att få nycklar till rummen och ge rätt nycklar till de paren som skulle dela. Belle skulle tydligen sova ensam, och jag var lite orolig över att hon skulle dra hem någon dansk kille till sitt hotellrum. Varför vet jag egentligen inte, jag ägde inte henne och hon fick göra vad hon ville. Trots det gjorde någon liten del av mig ont vid tanken av henne med någon annan.

I en timme skulle vi alla packa in våra saker, sedan skulle vi lärare ses och planera kvällen och morgondagen, sedan skulle alla tillsammans äta på hotellets middagsbuffé.

~~~

im sorry för ett lite tråkit kapitel