ELEV » dante lindhe

39

BELLE

Axel, alltså Dantes kompis, hade varit hos Dante ett bra tag och vi hade kommit bra överens. Dante hade presenterat mig som sin flickvän, och såg nöjdare ut än någonsin förut. Klockan närmade sig fem på eftermiddagen och Axel var påväg hemåt eftersom jag och Dante skulle dra ut och äta idag, som han hade föreslagit på morgonen.

Jag hade bytt om till mina svarta jeans och en lite finare svart skjorta som jag råkat packa med mig. Mitt hår låg löst längs med ryggen och mitt ansikte var prytt med lite smink. Jag hörde Dante stå i hallen och klä på sig sina ytterkläder, så jag joggade ut mot honom. "Shit, vad fin du är" sade han tyst och jag skrattade lite generat och lät min blick möta golvet. Han pussade mig i pannan och en känsla av glädje spreds igenom min kropp. "Kom, baby, så går vi" sade han och jag rodnade ännu mer än förut, men satte på min jacka och mina skor. Han flätade ihop sin hand med min och tillsammans gick vi ner för trapporna för att komma ut ur hans lägenhetshus. Utanför väntade en taxi på oss, och jag antog att Dante hade tänkt dricka något glas med maten eftersom han inte själv ville köra.

Tjugofem minuter satt vi hand i hand i baksätet av taxin, tills vi stannade utanför en fin och jävligt dyr italiensk restaurang. "Men gud, Dante, den här ser ju otroligt lyxig ut" viskade jag tyst, samtidigt som han betalade för taxin, trots att jag nog själv hade erbjudit att jag skulle betala. "Allt för min prinsessa" svarade han med ett leende och pussade mig på kinden. Att ha Dante Lindhe som pojkvän var inte så värst illa trots allt. Visserligen var det väldigt risky business, att gå ut på dejt på en restaurang där vem som helst kan se oss, men sist och slutligen, fuck them isåfall.

"Vad vill du ha?" frågade han när vi hade fått vårt bord. En röd- och vitrutig, typisk italiensk bordduk låg över det runda bordet vi satt vid. Vi lyckades få en ganska avskiljd plats, och de levande ljusen samt den lugna italienska musiken i byggnaden gjorde stämningen perfekt. "En pasta carbonara och en Corona" var mitt svar och han höjde på ögonbrynet åt mitt ölval. "Corona, huh?" mumlade han leendes och jag nickade lite. Dante tog någon annan pasta, jag höll inte så stor koll, och en öl, samt beställde han en flaska vin till bordet.

"Så vad var det du ville tala om?", det hade gått en halvtimme och maten hade kommit, ölerna var öppnade och jag kände mig kärare än någonsin. "Jag ska sluta jobba på din skola" förklarade han och jag såg chockat på honom. "Va? Varför?" utbrast jag och han skrattade lite. "För det första, så att jag lagligt kan vara tillsammans med dig, för jag vill verkligen kunna visa min kärlek för dig för hela världen..." började han och jag kände hur mina kinder hettade till. Jag lade även märke till hur han började bli lite nervös och blev orolig om vad som skulle komma härnäst.

"Jag, Axel och några av våra kompisar sedan högstadiet har hållit på med musik en lång tid, vi har haft några konserter och har nu fått ett skivkontrakt och jag vill verkligen satsa på det", han verkade på riktigt rädd för min reaktion. "Men babe, det är ju jättebra, shit, jag visste inte att jag var tillsammans med en kändis" fnissade jag lite och såg hur han slappnade av och skrattade lite åt mig. "Jag var rädd att du skulle tycka det var löjligt" mumlade han och jag skakade på huvudet.

"Verkligen inte, snarare tvärtom. Jag tycker det är supercoolt" svarade jag snabbt och flätade mina fingrar med hans. "Och jag är glad att vi kan vara tillsammans utan att gömma det" fortsatte jag och han pussade snabbt min hand. "Jag slutar om två veckor" förklarade han och jag nickade ivrigt. Om två veckor kan jag vara med Dante Lindhe, älska honom, utan att något eller någon skulle kunna stoppa oss.

Resten av middagen gick snabbt framåt, Dante var otroligt avslappnad och glad, troligtvis både på grund av att han hade berättat sin lilla hemlighet för mig men även på grund av vinet som, för mig däremot, kändes rejält i mitt huvud. När han var påväg att hälla ett till glas till oss kunde jag trots allt inte säga emot, och vi båda drack upp våra glas under en lång tystnad. Sedan betalade han, vi rörde oss ut från restaurangen och andades in Stockholms kalla nattluft.

Och jag kände mig lyckligare än någonsin förut.

><><><><

kommentera gärna!❤️

glöm inte att läsa "jag saknar dig" som är en sms-bok om Dante! uppdaterar varje eller varannan dag, och uppskattar om ni vill gå och läsa. puss tack, ta hand om er. jag älskar er