Leendet på hennes läppar

Kapitel 28

(Tryck gärna på följ knappen, endel information kommer ut som bara hänvisas till mina följare. Om du gillade det här kapitlet, får du gärna visa det genom att rösta eller kommentera, då vet jag.)

Det är svårare än vad man tror att berätta för en fyraåring att hans mamma är på sjukhuset och opereras. Man kan lägga upp svaret på tusen olika sätt men ändå förstår han inte vad jag menar.

"Vad är operera?" Frågade Einar när vi gick upp längst den lilla vägen som ledde upp till hans lilla dagis. Dagis lokalen var röd och stod placerad till höger av den stora utegården.

Vi hade påbörjat en ny vecka, den veckan som brukar vara den tuffaste. Det är psykiskt påfrestande att behöva se mamma vara på sjukhuset, fastän jag vet att operationen är behövande. Man går utan svar i över en vecka, är det den här gången kirurgerna lyckas få bort tumören som angriper mamma? Är det denna gång hon blir helt frisk? Ingen vet, iallafall tills nästa vecka.

"Det är när en läkare måste återställa saker i ens kropp." han rynkade på ögonbrynen.

Han förstod inte, kanske inte så konstigt.

Jag försökte på ett annat sätt. "Kommer du ihåg när tandlöse blev skadad i första filmen av Draktränaren?" han nickade och förstod med det samma vad jag förklarade. "Då hjälpte Hicke honom att återställa sin bakre vinge så han kunde flyga igen. Det är ungefär vad en operation är."

"Jaha, varför sa du inte det från början." jag skrattade till.

"Men mamma är ju frisk, varför ska hon ha hjälp?"

"Mamma är inte frisk gubben, men hon kommer blir."

"Det hoppas jag med." jag log och strök honom på kinden.

Jag lyfte upp blicken och sökte efter de andra barnen, men hela utegården var tom. Märkligt. Barnen brukar alltid vara ute på morgonen med undantag om det regnar, vilket det inte gjorde idag.

"Varför är ingen här?" frågade Einar och klämde mig i handen. Jag kollade ner och mötte hans bekymrade blick.

"Jag vet inte, de kanske har bestämt sig för att vara inne idag."

Vi fortsatte upp längst vägen med riktning mot dagis lokalens ingång. En vit lapp syntes till på en av glasdörrarna. Jag andades ut och läste lappen.

Jag beklagar att behöva berätta att igår kväll skedde en vatten olycka i lokalen och därav får ingen vara inne i lokalen förutom byggarbetare. Jag och andra dagisfröknar kommer vara i drakparken från klockan 11 om ni vill släpp av era barn.
/ Lotta

"VA?!" utbrast jag rätt ut. Einar kollade upp på mig med en fundersamt blick.

"Vad står det? vad står det?" frågade han ivrigt och ryckte ivrigt i min hand.

"Det har varit en vatten olycka i lokalen och Lotta har stängt dagiset." jag kollade snopet på lappen och skummade igenom raderna en gång till för att försäkra mig om att det jag nyss läst var sant.

"Oj" muttrade han.

"Mm, det kan man säga"

Vad ska jag gör nu? Jag kollade ner på klockan, den var strax innan åtta. Vem ska jag lämna Einar till i fyra timmar? Mamma? Nej hon opereras. Adrian? Nej jag kan inte lämna honom i en bar. Väldigt opassande. Pastor Fredrik? Nej, Einar skulle aldrig låta mig åka från kyrkan utan honom. Fastän Pastor Fredrik inte skulle göra en fluga förnär.

Jag frustade ut. "Fan" utbrast jag. Einar spärrade upp ögonen och kollade upp på mig.

"Förlåt" ursäktade jag mig.