Leendet på hennes läppar

Kapitel 65

(Tryck gärna på följ knappen, endel information kommer ut som bara hänvisas till mina följare. Om du gillade det här kapitlet, får du gärna visa det genom att rösta eller kommentera, då vet jag. Kram.)

"Sam" hojtade jag frustrerad när jag inte fick ihop klänningen jag skulle bära till Mias pappas bröllop. Jag kände på mig att något sånt här skulle hända lägligt innan den stora dagen. Klänningen vi köpt var tajt nog i butiken och nu efter ytterligare några dagar satt den ännu tajtare. Hade jag gått upp i vikt? Jag har inte ätit överdrivet mycket de senaste dagarna. Gravid var jag definitivt inte.

Sam knäppte sin vita skjorta när han kom in i badrummet där jag befann mig.

"Wow, sweet mother of jesus. Hur ska jag kunna hålla händerna i styr när du kommer se ut sådär hela kvällen?" jag mötte hans blick i spegeln och log. Han lutade sig mot dörrkarmen och betraktade mig med ett leende.

"Kan du snälla hjälpa mig med dragkedjan. Klänningen sitter för tajt och jag får inte ihop den."

"Jag ser det." jag gav upp att försöka få igen klänningen och gav honom en besviken blick. Han drog sig ifrån dörrkarmen och ställde sig tätt bakom.

"Du ser farligt bra ut." han kysste mig på kinden.

"Jag känner mig inte vacker. Jag känner mig som en stoppad korv." han brast ut i skratt.

"Jag hade definitivt ätit dig om du var en korv." jag gav honom ett tillgjort leende i spegelbilden.

"Varför köpte du den då om du är så obekväm?" Han drog sig undan och greppade tag i dragkedjan medan jag drog in andan och höll ihop tyget så gott jag kunde.

"För att Mia älskade den och hon bidrog till och med till priset. Jag gillar den, det gör jag men så här tajt kan jag inte minnas att den var när jag testade den i butiken."

"Kanske sent att fråga men du äter p-piller va?" jag andades ut och mötte hans fundersamma blick i spegeln.

"Såklart. Jag började äta sen vi— du vet. Jag är inte gravid Sam." han gav mig en nick och drog upp det sista på klänningen.

"Inte för att jag inte vill ha barn, bara inte än." jag log mot honom. Det här var ett samtalsämne vi aldrig hade varit inne på förut. Jag blev alldeles pirrig i kroppen. Tanken på barn tillsammans ihop med honom hade aldrig slagit mig innan. Att Sam ska vara pappa till mina barn. Jösses.

"Du vill också ha det eller?"

Jag drog tillbaka fokuset på honom i spegeln. "Vad?"

"Ha mina barn?" jag sprack upp i ett leende och vände mig om för att ge honom en kyss på munnen. Jag kollade in i hans djupa ögon och såg den framtiden framför mig.

"Gärna." han sprack upp i ett leende och kysste mig en till gång.

"Låter som en plan." jag fnissade till och vände mig mot spegeln igen för att se hur klänningen satt.

"Det ser konstigt ut." Höfterna stack ut för mycket, rumpan såg större ut en vanliga fall och magen putade ut. Vad gör tajta kläder med min kropp?

"Vad inte dum. Du är urläcker." Han drog armarna runt min midja och kysste mig på halsen.

"Du med." Han hade hittills fått på sig sina mörkgråa kostymbyxor och en vit skjorta som fortfarande var halvt knäppt.

Jag vände mig om och la händerna på hans bara bröst. Han smekte sina händer ner över min rumpa.

"Jag kan föreställa mig hur många blickar du kommer stjäla ikväll."