sommarnätter

Kapitel 9

Morgonen därpå vaknade jag i Lukes famn. Han låg tätt intill mig, hans hand vilade på min midja och hans huvud vilade på min axel. Jag log för mig själv.
Men mitt leende dog snabbt ut när jag hörde röster utifrån. Panikslaget väckte jag Luke. Nyvaken och förvirrad tittade han på mig med sina halvöppna ögon. Jag kunde inte undgå att le lite. Han var söt. Hans rufsiga hår, halvöppna ögon och förvirrade ansiktsuttryck.
"Godmorgon" mumlade han och dunkade ner huvudet i kudden igen.
"De andra är utanför" viskade jag.
Som om han var klarvaken satte han sig upp och spärrade upp ögonen.
"Fan, fan, fan" upprepade han sig och drog handen genom håret.
"Ylva och Fia kommer flippa" muttrade han.
Jag bet mig i läppen och försökte komma på ett sätt för oss att ta oss ur knipan.
"Jag vet hur vi gör" sa jag. Luke vände blicken mot mig.
"Jag och Ida går ut och får med alla att bada, och när alla är och badar så går ni ut ur tältet och låtsats att ni kommer från skogen eller från toan eller något" förklarade jag.
"Smart där" mumlade han och log lurigt. Våra blickar möttes.
Efter några sekunder drog jag mig undan och vände mig om. Jag skakade om Ida och hon vaknade sakta.
"Vad?" muttrade hon trött. Luke skrockade.
"Upp med dig, vi måste få ut killarna utan att någon märker" berättade jag. Ida suckade djupt innan hon satte sig upp.
"Vad ni ska krångla till det för oss" muttrade hon mot Luke. Han skrockade återigen åt henne.

"Du får väcka Gustav, vi går nu. Ni lär väl höra när vi hoppar" sa jag och kröp bort till öppningen av tältet.
Jag och Ida gick ut från tältet och gick fram till de andra som satt runt askan från elden.
"Godmorgon sömntutor" sa Filip. Jag lipade mot honom.
"Är Luke och Gustav i ert tält?" frågade Fia med spänd stämma.
Jag och Ida höjde frågandes på ögonbrynen och spelade oskyldiga och ovetande.
"Varför skulle de vara det?" frågade Ida.
"De var inte i vårt tält när vi vaknade och de är inte här" förklarade Ylva.
"Äh, de är säkert bara på toa eller något, de kommer väl" sa jag.
"Hänger ni med och badar eller?" frågade Ida.
"Nu? Vi har ju nyss ätit frukost" utbrast Joanna.
"Kom igen! Sista doppet innan vi lämnar det här stället" sa jag.
Tillslut gick de andra med på förslaget.

När alla hade bytt om ställde vi oss vid klippkanten.
"Alla hoppar på tre" sa Filip.
"Ett, två, tre!" ropade han och alla hoppade.

Efter några minuter stod Luke och Gustav vid kanten i badbyxor.
"Så ni badar utan oss?" ropade Luke och flinade. Gustav stod bredvid och flinade han också. De verkade glada.
"Luke och Gustav!" ropade Fia när hon fick syn på dem.
Deras leende sjönk.
"Hoppa i då!" ropade Douglas.

Luke och Gustav hoppade snabbt i vattnet och simmade fram till oss andra som hade samlats i en klunga.
Fia simmade fram till Luke och hängde sig runt hans hals medan Ylva simmade fram till Gustav och gav honom en kram.
"Var har ni varit?" frågade Filip.
"Vi vaknade för länge sedan så vi tog en promenad för att kolla omgivningen" berättade Gustav. Jag såg att Ida mötte hans blick och de flinade båda två.
Min blick förflyttades till Fia och Luke. Fia klängde på Luke och viskade saker i hans öra som han inte verkade så intresserad av. Han mötte min blick och himlade med ögonen. Jag log och bet mig i läppen innan jag drog bort blicken.
"Vart drar vi idag då?" frågade Ashley.
"Ingen aning, vi cyklar väl bara och ser vart vi kommer antar jag" svarade Filip.
"Har ni cyklar eller?" frågade Douglas, riktat mot Fia och Ylva. Ylva vände sig mot Douglas och Fia ignorerade frågan.
"Ja" svarade Ylva kort innan hon vände sig tillbaka mot Gustav.
Douglas höjde ögonbrynen och höll sig för skratt.
"Ja, det här var ju kul" mumlade Joanna. Douglas brast ut i skratt och alla hakade på.
"Fyfan, nu drar vi" sa Joanna och himlade med ögonen.

•••
Ja jag har inte så mycket att skriva här.. kommentera vad ni tycker om boken så blir jag glad!!!
Puss & kram <3