sommarnätter

Kapitel 35

Morgonen efter bestämde vi oss för att stanna kvar ännu en natt. Stranden var fin, tältplatsen var bra och vi orkade helt enkelt inte cykla en hel dag till.

Efter frukosten hade vi tänkt bada, men det blåste fortfarande kallt och himlen var mörk och grå så vi var inte så sugna på att bada. Istället bestämde vi oss för att gå på promenad i området.
Vi började gå längs stranden tills den tog slut och då gick vi in i skogen som låg tätt intill. I början var det ingen stig utan vi fick klättra och ducka mellan grenar och trädstammar, men tillslut kom vi fram till en ganska stor stig och fortsatte på den.
Filip gick som vanligt längst fram och ledde flocken. Han hade hittat en lång pinne som han använde som käpp, trots att han inte behövde den. Bredvid honom gick Ashley, de verkade ha en livlig diskussion. Bakom dem gick jag, Emily och Joanna. Luke och Douglas gick bakom oss och även de hade en konversation, dock mer lågmäld än Filips och Ashleys. Allra längst bak gick Ida och Gustav, hand i hand. Jag var så glad att de hade blivit sams igen. De var ju så söta.

"Tycker du inte att Henke är snygg?" utbrast Emily chockat mot Joanna.
Vi hade en konversation om ett killgäng i skolan vars ledare var Joannas ex.
"Jo, men vad fan, jag kan ju inte haffa upp Karls kompis" svarade Joanna.
"Skitsamma om han är Karls kompis, han är snygg och snäll ju" sa Emily.
"Ja, helt klart snyggast i skolan" sa jag. Emily nickade instämmande.

Plötsligt kände jag två händer runt min midja så jag var tvungen att stanna. Luke tryckte sin kropp mot min bakifrån. Hans huvud placerades på min axel.
"Om jag gick i din skola då?" viskade han.
Jag skrattade.
"Hmm" mumlade jag.
"Nej, Henke är fortfarande snyggare" sa jag retsamt med ett flin på läpparna.
"Bitch" utbrast Luke skämtsamt och låtsades vara sur på mig. Han puttade mig ifrån honom. Jag skrattade och vände mig om. Han stod med armarna i kors och putade med underläppen.
"Jag skojade bara ju" sa jag och gick fram till honom. Jag knöt mina armar runt hans hals och log mot honom.
"Om du gick i min skola så skulle du vara skolans snyggaste kille, helt klart" viskade jag. Ett flin spred sig på Lukes läppar. Han placerade återigen sina händer på min midja innan hans läppar pressades mot mina. Jag kände hur han log under kyssen och jag kunde inte låta bli att göra detsamma.

Efter kyssen tänkte jag gå tillbaka till Emily och Joanna, och nu även Douglas som hade anslutit sig till deras samtal, men Luke tog tag i min hand så att jag inte kunde gå ifrån honom. Han drog tillbaka mig till honom.
"Och vart tänkte du gå?" frågade han med ett höjt ögonbryn. Jag skrattade.
"Mina vänner" svarade jag.
Luke skakade på huvudet.
"Kommer inte på frågan. Du är tyvärr fast vid mig, resten av promenaden" svarade han med en seriös röst. Han flätade samman våra händer.
Jag skrattade och flyttade så att jag gick tätt intill Luke.

Vi fortsatte gå länge. Det var mysigt.
Plötsligt vände sig Filip om och ropade på mig, Luke, Ida och Gustav som gick lite längre ifrån resten av dem.
När vi fyra hade kommit fram till de andra tog Filip ton igen.
"Vi leker en lek" sa han glatt.
"Vadå för lek?" frågade Emily undrande.
"Kurragömma!" utbrast Filip.
Vi skrattade. Visst att vi hade varit barnsliga på den här cykelsemestern, men kurragömma? Var det inte lite för långt under gränsen?
"Seriöst?" utbrast Joanna med höjda ögonbryn.
"Ja, kom igen! Det blir kul" sa Filip.
Efter några långa minuter av argument så hade Filip lyckats övertala oss alla att vara med och leka kurragömma, trots att vi tyckte att det var otroligt töntigt.

Filip satte händerna framför sina ögon och började räkna högt. Vi andra sprang iväg och gömde oss på olika ställen runt om honom. Eftersom vi var i skogen så var det inte så svårt att hitta ett gömställe. Vi gömde oss bakom träd och buskar, och i gropar och höga gräsfält. Det var faktiskt roligt. Vi skrattade, skrämdes och skämtade samtidigt som vi tog det hela på största allvar. Den som hittades sist vann och var mallig ända tills någon annan vann. Och så höll vi på i evigheter.

Det var Emilys tur att räkna och jag sprang och gömde mig bakom ett buskage. Jag la mig ner på rygg och lyssnade efter ljud runt om mig. Efter noga lyssnande hörde jag fotsteg närma sig. Det fanns ingen chans att Emily redan hade räknat klart så jag undrade vem det var, men jag ville inte riskera att bli sedd ifall det faktiskt var Emily så jag låg kvar. Jag hörde hur personens fotsteg kom allt närmare. Tillslut stannade de. Jag tittade runt omkring mig och möttes av Luke som stod vid mitt huvud. Jag hoppade till av rädsla och Luke flinade.
"Göm dig då!" utbrast jag lågt efter ett tag eftersom han bara stod där och flinade mot mig.
Han gick sakta emot mig och la sig ner bredvid mig. Hans blick sökte sig efter min. Jag lät honom möta min blick och vi båda log.
Tillslut kraschade våra läppar mot varandra. Jag rullade åt sidan så att jag låg över Luke medan våra läppar fortfarande nuddade varandra. Lukes händer vilade på min midja och mina händer låg på hans kinder. Jag låg med hela min tyngd på Luke, men han protesterade inte.

Någon harklade sig och jag nästintill flög av Luke. Både jag och Luke flyttade upp våra blickar. På andra sidan busken stod Emily tillsammans med alla andra. De alla hade varsitt flin på läpparna och de tittade på mig och Luke med höjde ögonbryn. Jag kände hur mina kinder intog en röd nyans och jag ville bara sjunka genom marken.
Jag vände mig mot Luke och la mitt ansikte mot hans bröstkorg. Luke strök sin hand genom mitt hår.
"Alltså, vi hade liksom en fin stund här.. såå..." sa Luke och skrattade. Jag reste huvudet mot honom och skrattade.
De andra skrattade åt oss innan de skrattandes lämnade oss ifred.

•••
OBS LÄS DETTA!!!
För det första så vill jag be om ursäkt för de senaste kapitlen och de kommande kapitlen, de är ganska sega och det händer inte mycket. Men grejen är att jag har valt att skriva den här boken dag för dag och det kan inte då vara drama varenda dag i fyra veckor, det funkar bara inte. Så därför fyller jag ut med kapitel som dessa, kapitel där stämningen är lättsam och de hittar på roliga grejer. Jag vet att de inte är så roliga att läsa, men de ger boken en mysig känsla och gör så att det blir lite mer realistisk.
I de kommande (ca 4) kapitlen så kommer det inte hända så mycket och därför tänkte jag att jag uppdaterar dem med kort mellanrum, kanske ett kapitel per dag så att ni inte tröttnar och slutar läsa boken. Vad säger ni??
Kommentera vad ni tycker!!!

För det andra vill jag bara säga att ni får ignorera att killen på bilden har skägg, det har inte Luke. Men det är svårt att hitta bilder som passar perfekt, så ni får nöja er med detta!!
Puss & kram <3