sommarnätter

Kapitel 39

Som tur var vaknade vi tidigare dagen därpå och därför började vi cykla redan vid tolv. Vi cyklade hela dagen, dock med små stopp här och där. Tillslut kom vi fram till Klintehamn där vi hittade en fin liten strand där vi slog läger. Vi började med middagen direkt och åt sedan.

Efter maten diskuterade vi om vad vi skulle hitta på den kvällen. Våra idéer var i stort sätt slut efter så många kvällar av olika aktiviteter.
"Jag vet vad vi gör!" utbrast Emily tillslut.
Alla tystnade och inväntade hennes förslag.
"Vi delar upp oss, tjejer och killar. Det skulle vara kul med lite girltalk utan massa störiga killar" sa Emily.
Alla tyckte att det var en bra ide så vi gjorde som hon sa. Killarna gick iväg för att leta efter en affär eftersom vårt matförråd snart var slut igen, medan vi tjejer stannade på stranden.

"Så, allt skvaller!" utbrast Emily när killarna var bortom synhåll.
"Agnes, hur är det mellan dig och Luke?" frågade hon eftersom ingen annan tog initiativ.
"Det är bra" svarade jag generat.
"Gillar du honom på riktigt eller är det bara en kul grej liksom?" frågade Joanna.
"Jag älskar honom" sa jag. Alla utom Ida, som redan visste om det, höjde på ögonbrynen.
"Älskar han dig?" frågade Ashley. Jag nickade och ett leende spred sig omedvetet på mina läppar.
"Han har sagt det" sa jag och fnittrade. Tjejerna log.

"Ida, då, hur går det med Gustav?" frågade Emily efter några tysta sekunder.
"Jättebra" svarade Ida, aningen malligt. Förmodligen för att få Ashley avundsjuk.
"Han är så gullig, jag önskar att han var singel" sa Ashley och putade med underläppen. Jag såg hur Ida spände sig. Min blick gled över mot Ashley. Jag såg på henne att hon inte sa det för att reta upp Ida.
"Du verkar ju inte bry dig om att han är upptagen" mumlade Ida spydigt. Jag suckade.
"Ida" mumlade jag, men hon ignorerade mig.
"Va? Vad ska det betyda?" utbrast Ashley förvirrat.
"Jag vet vad du gjorde, Ashley, och jag tycker att det var jävligt fult gjort av dig" sa Ida sammanbitet.
Ashley höjde ögonbrynen och gav Ida en frågande blick. Emily och Joanna följde konversationen med förvirrade blickar.
"Vad har jag gjort? Jag sa ju bara att jag tyckte Gustav var gullig och att det var synd att han var upptagen? Du vet väl att jag tycker att han är attraktiv?" utbrast Ashley.
"Jag vet! Men du skiter ju i att han är upptagen, du försöker få honom ändå" förklarade Ida.
Ashley skakade på huvudet.
"Ida, jag skulle aldrig, aldrig ta Gustav från dig" sa Ashley med en allvarlig ton. Jag såg att hon verkligen menade det, men Ida var inte lika övertygad.
"Men du gjorde det ju?!" utbrast Ida. Hon hade tappat tålamodet.
"Vad pratar du om?" frågade Ashley, fortfarande lika förvirrad.
"Efter det där med Martin hände och jag spenderade mer tid med Agnes för att hon behövde mig så började du stöta på Gustav" berättade Ida. Ashley skakade på huvudet igen.
"Det gjorde jag inte" sa hon bestämt.
Ida höjde ögonbrynen och slog ut med händerna.
"Jo? Och du sa till honom att mitt ex, Antonio, och jag var på g och att vi aldrig hade släppt varandra" utbrast Ida irriterat.
Jag följde hela konversationen med min blick och funderade gång på gång att lägga mig i, men lät bli.
"Nej, nej, nej, Ida. Jag skulle aldrig göra något som skulle förstöra mellan dig och Gustav" sa Ashley.
"Men du förstår ju inte. Du har redan gjort det" förklarade Ida frustrerat.
"Kan du lugna ner dig?" utbrast Ashley, nu började hon också bli irriterad.
"Nej, för jag tycker inte att det du gjorde var okej" utbrast Ida.
"Men jag har inte gjort något!" sa Ashley och slog ut händerna i en frustrerad gest.
"Jo, Ashley. Jag såg ju hur tighta ni var, och Gustav berättade att du hade sagt det där om Antonio" sa Ida och skakade på huvudet.
Ashley fnös.
"Jag och Gustav är vänner. Om du och Gustav inte var tillsammans så skulle jag definitivt stöta på honom, men ni är tillsammans och därför skulle jag aldrig röra honom" förklarade Ashley.

Ida drog handen genom håret. Jag såg hur hon höll på att tappa det helt. Hon var helt förkrossad och jag förstod inte riktigt varför.
"Jag blir bara så irriterad och sårad.." började Ida. Tårar rann ner för hennes kinder.
"Trots att vi inte hade visat det öppet så vet jag att alla ni visste om att jag och Gustav hade någonting på gång och ändå gör du såhär. Så fort jag inte var med er så börjar du umgås med Gustav jättemycket och försöker få honom att gilla dig istället genom att ljuga och säga att jag håller på med mitt ex. Det är så lågt" snyftade Ida fram.
Ashley skakade på huvudet.
"Men Ida, nu får du ge dig" utbrast Joanna och höjde ögonbrynen.
"Ja, allvarligt. Ashley säger ju att hon aldrig skulle röra Gustav så släpp det" la Emily till.

Eftersom både Joanna och Emily hade lagt sig i så kände jag att det var lägga för mig att backa upp Ida.
"Men det är inte det hon menar! Hon menar att Ashley redan har hållit på med Gustav, det spelar ingen roll om hon säger att hon inte tänker göra det för hon har redan gjort det" förklarade jag.
"Men det var aldrig min avsikt att förstöra mellan dem?" utbrast Ashley.
Jag suckade.
"Nej, det kanske det inte var. Men det gjorde du och allt Ida behöver är ett förlåt" sa jag och bet mig i läppen.
Ashley skakade på huvudet.
"Jag tänker inte säga förlåt för jag anser inte att jag har gjort något fel. Jag trodde att alla var vänner med alla och kunde umgås och prata med alla" sa Ashley och himlade med ögonen.
Jag suckade och vände blicken mot Ida som bara skakade på huvudet medan hon hopplöst försökte torka sina tårar.

•••
Dramaaaa!! Nästa kapitel hör ihop med detta så förmodligen publicerar jag det imorgon!! Tror ni att denna catfight lugnar ner sig eller tror ni att den trappas upp? Kommentera!!!
Puss och kram <3