Badboy, eller? - f.s

Del 19

*Felix perspektiv*

Med Moa så tätt intill mig som möjligt, så går vi långsamt genom skogen tillbaka till bilen som vid det här laget är lagad. Tätt efter där bakom går Omar. Han kollar på allt som finns utom där han går, så jag är förundrad över att han ännu inte gått in i ett träd.

Moa däremot håller jag hårt om med ena armen. Hon har huvudet lutat mot min högra axel och hon snyftar då och då. Hon skakar. Hela tiden skakar hon. Som ett barn som nyss vaknat upp ur en hemsk mardröm.

Med jämna mellanrum kollar jag på Moa för att se om hon över huvudtaget ens lever, eller om Ciara dödat henne så hon på något sätt är en skakande zombie med mycket känslor. Vilket dock inte är så troligt, men man vet aldrig med Ciara...

Plötsligt hör ett bank. En smäll. Både jag och Moa försvinner ur vårt tänkande och kollar bakom oss.

Där står Omar och gnuggar handen mot sin panna och stönar. Jag himlar trött med ögonen. Jag visste att det skulle hända.

-Gick du in i ett träd? Frågar jag, fastän jag redan hade svaret. Moa fnissar till bakom sitt snyftande och kollar på mig och sedan bak på Omar igen.

-Eh.. nej.. Mumlar Omar tyst och börjar gå igen.

-Nej? Upprepar jag irriterat.

-Jag visste inte att det skulle stå just där... Muttrar han och kommer fram till oss.

-Eller så var du för upptagen för att se på annat än vart du gick, säger jag och flinar.

-Ne.. Mumlar Omar och går vidare före oss i en snabbare takt och kollar på sina skor istället. Jag suckar och himlar med ögonen igen.

-Du får ju kolla framåt! Du kan ju inte kolla åt höger, vänster, upp eller ner! Då är det ännu troligare att du går in i ett träd igen! Ropar jag fram till Omar. Han vänder sig om och kollar på oss.

-Bla bla bla, visst mamma, muttrar han och fnyser till.

-OMAR! Ropar Moa och både jag och hon vänder ansiktet fort ifrån honom och blundar hårt.

-AAJ! Ropar han igen och vi kollar försiktigt tillbaka. Där sitter han på marken och rycker bort blåbärs ris med ena handen som torkat från marken. Han håller andra handen för pannan och jag suckar.

-Igen? Hur lyckas du? Frågar jag irriterat.

-Jag tänker aldrig mer gå i en skog igen, muttrar han och kollar på trädet han sitter bredvid, som han gick in i för andra gången. Han slår med knytnäven på stammen men rycker snabbt tillbaka den och kollar på den medan han gör en sadlip som visar att han bara fick ont. Jag himlar med ögonen.

-Du är helt otrolig, suckar jag och går vidare med Moa tätt intill mig. Omar reser sig fort upp och springer efter oss så vi iallafall kommer till bilen med honom.

*10 minuter senare*

Väl på plats i bilen så sitter vi bara och pratar medan vi väntar på att Ogge och Oscar ska komma tillbaka. Jag och Omar sitter på ena sidan i limousinen medan Moa ligger på sidan och tar upp hela sätet på andra sidan. Hon skakar fortfarande, det ser man. Hon biter sig oroligt i läppen och kniper ihop ögonen. Jag bestämmer mig för att gå över till hennes sida så jag sitter vid hennes fotändan där det finns en liten plats kvar. Moa märker att jag sitter där så hon sätter sig ordentligt upp.

Jag brukar inte vara sånn här. Jag ska inte vara sånn här. Jag vill inte vara såhär. Jag börjar bli mjuk. Mjuk, över henne. Moa. Över att hon är rädd. Jag blir mjuk över en tjej. Skulle jag säga det till Johan och Philip skulle de bara skratta. Jag, Felix Sandman, mjuk för en tjej?

Men nu känner jag att det är det bästa sättet att kunna prata med henne och få ur henne något vettigt. Jag lägger min hand över hennes smalben och drar en långsam rörelse med handen fram och tillbaka över hennes sandpapprade, mörkblåa jeans.

-Gjorde hon något? Frågade jag efter ett tags tystnad. Jag kollade på henne, men hon kollade bara ner i sina knän. Hon ser svag, trött och rädd ut. Hon biter sig i läppen och kollar sedan upp igen. Hon vänder huvudet mot mig in i mina ögon.

Hon är snygg. Ingen tvekan på den.

Jag biter mig i läppen och nu är det min tur att slå ner blicken.

-Jag... Jag vet inte... Jag.. Har ingen an-ning, mumlar hon och snyftar till. Jag antar att hon måste ha gjort något som fått henne att bli omedveten.

Plötsligt kved hon till och la sig dubbelvikt över sätet. Jag reagerade fort genom att försöka dra upp henne så hon satt rakt igen.

-Vad har hänt? Det är la inte så farligt väl? Frågar jag oroligt fast med en rätt hånande röst. Hon bara håller händerna över magen och kniper igen ögonen. Jag känner hur jag säckar ihop och kollar medlidande på henne.

Wow, Felix, du har verkligen blivit mjuk...

Över en tjej...

Jag suckar och kollar istället på Moa som lagt händerna över magen. Jag kollar medlidande på henne när hon försöker andas med jämna mellanrum. Tillslut fäster hon händerna på tröjkanten och drar försiktigt tröjan över magen.

Först ser jag bra att hon är smal, näst intill skinn och ben vilket får mig att få ännu mer medlidande över henne än innan.

Men då ser jag..

Jacket. Ett jack är draget över magen. Ett djupt och långt jack som är draget precis under naveln. Runt jacket är hennes skin uppsprätt och små flagor hud har lostnat. Jag biter underläppen och drar in ett andetag.

-Oj Moa jag eh... Visste inte..

Orden försvann. Jag visste inte vad jag skulle säga. Det sprider sig en pinsam tystnad då Omar somnat på andra sidan och tar upp hela sätet. Plötsligt läggs en hand på mitt lår och jag följer armen till Moas ansikte som ler ett smärtsamt leende.

-Det är lungt, viskar hon hest. Jag ser in i hennes ögon och ser att det inte alls är lungt. Ögonen är blanka och matta och hon flackar med blicken hela tiden. Hon blinkar en hel del för att få bort tårarna i ögonvrån. Jag ler svagt och kollar sedan ut genom fönstret.

Kommer aldrig Ogge och Oscar så att de kan bryta tystnade lite kanske..?

-

Det var del 19😝 rätt ohändelserik, jag vet, men alla delar kan inte vara lite mer action..

Iallafall, jag kommer börja på en till novell, som dock inte kommer handla om The Fooo..

Men oroa ER inte! Jag kommer ofc skriva klart denna novellen och när jag är klar med denna så kommer jag ofc skriva en ny novell om The Fooo! 😉

Jag kommer uppdatera prologen ikväll, så håll ögonen öppna 😉

Btw tack för 6.5 k readers!!😱😍 älskar ER, ni är BÄST!!!😍❤️😱