One last touch

{Kapitel 23}

NOAHS PERSPEKTIV

Jag vaknar tidigt nästa morgon och märker att Allison inte är bredvid mig. Fan, hon måste ha stuckit. Jag slänger en snabb blick mot klockan som visar 07;09.

Jag slänger upp dörren och springer ner. Jag letar runt tills jag hittar henne... i gymmet. Hon springer runt och hoppar och voltar och gör extrema övningar.

"Fan vill du?" frågar hon medans hon gör push ups.

"Kan du sluta vara så jävla kaxig eller? Jag visste inte att det var dina föräldrar okej?" svarar jag.

"Skiter jag i, vad är det?" säger hon.

"Nä, ba undrar vart du va. Trodde du hade stuckit" svarar jag.

"Jag sa ju det igår, jag drar om en vecka. Så bli inte allt för vana att ha mig här, stick nu så jag kan bli klar här" säger hon.

"Så vitt jag vet är detta mitt gym så är det nån som ska dra är det du" svarar jag henne.

"Jag måste gymma, annars kan jag inte äta skräpmat och godis och aldrig i livet att jag ger upp denna kroppen" svarar hon och pekar på sin kropp.

"Du hade gärna fått komma under mig med den där kroppen" svarar jag och flinar.

"Ha. Du tror. Jag och Sarah ska ut ikväll ba så du vet, så förvänta dig inte att jag kommer hem ikväll" säger hon.

"Aldrig i livet att du drar ut och stannar hela natten" svarar jag henne.

Jag tänker inte låta henne knulla vem fan hon vill.

"Du tror att jag bryr mig om vad du säger?" frågar hon och skrattar till.

"Bitch please, jag är Allison fucking Garcia, jag gör vad fan jag vill" säger hon sen.

"Jag vet inte vad som har hänt med dig, men jag vet att du finns nån stans där nere, och dina känslor för mig oxå" svarar jag henne.

"Mina känslor för dig dog sekunden jag fick reda på att du dödade mina föräldrar." svarar hon kallt.

"Jag visste inte, ärligt. Förlåt. Kolla på mig" säger jag och hon möter min blick.

"Jag är ledsen, ärligt. Jag visste inte, och hade jag vetat tidigare att det var dina föräldrar skulle jag ha gjort något åt det. Men snälla, det är då, kan vi inte satsa på framtiden?" frågar jag.

"Ja okej då" svarar hon och fortsätter träna.

"Jag kan be Sarah göra pannkakor så kom om en timme, hur länge har du gymmar föresten?" frågar jag henne.

"Vad är klockan?"

"Typ halv åtta."

"Aha, jag har varit här sen klockan 6" svarar hon.

"Okej men gör det du ska och kom ner sen" säger jag till henne och går.

ALLISONS PERSPEKTIV

Jag gör min dagliga träningsrutin och pratar lite med Noah. Sen går jag och duschar och sätter på mig mjukiskläder.

Jag går ner till köket och där står Sarah och gör pannkakor och hennes lilla dotter ligger i en liten säng.

"Vad heter hon?" frågar jag Sarah.

"Ally."

Jag sänkte blicken och tittade ner i marken. Hon trodde verkligen jag var död.

"Förlåt, jag behövde bara komma bort från allting. Och jag visste att du älskade Dylan så jag kunde inte ta dig ifrån honom" säger jag skamset utan att lyfta blicken från marken.

"Vad hände med dig?" frågar hon oroligt och suckar.

"Jag fick reda på allt om min familj och om hur Noah hade dödat dom. Efter det började jag dricka väldigt mycket och slutade upp på sjukhuset många gånger. Och en dag blev jag anfallen av en kille och var för svag för att stå emot. Jag blev våldtagen och gravid och gjorde abort på barnet. Sen så tränade jag och gjorde allt för att vara stark och visa att jag kan vara den bästa versionen av mig själv" svarar jag henne och lyfter blicken.

Jag ser hur hon har tårar i ögonen och vänder blicken från mig till dörröppningen där Noah står. Han ser jättearg ut. Hade han hört allt. Jag ställer mig snabbt upp och springer efter honom.

Han går till hallen och tar på sig skorna innan han slår upp ytterdörren och går snabbt ut.

"NOAH! Vänta Noah!" ropar jag efter honom.

Jag sätter på mig skorna och springer snabbt ut efter honom.

När jag kommer fram till honom tar jag snabbt tag i honom och han stannar utan att vända sig mot mig. Jag sliter i honom och försöker vända på honom men han sliter tillbaka och vill verkligen inte.

Tillslut vänder jag på honom och ser att han gråter.

"Noah? Vad är det?"

"Är det mitt fel att du hamnade på sjukhus?" frågar han lågt utan att lyfta blicken från marken.

"Va nej? Jag valde själv att dricka."

"Men du gjorde det valet för du var ledsen över att ha fått reda på att jag dödade dina föräldrar, men snälla Allison, snälla. Jag lovar! Jag visste inte! Jag visste inte!" gråter han fram.

"Noah! Titta på mig! Det är okej, jag har släppt det. Jag vet att du inte visste vilka de var, och vi kände inte varandra då! Jag förlåter dig, men snälla, titta på mig!" säger jag.

Han tittar upp och hans ögon möter mina. Hans ögon är röda av gråt. Jag trodde då aldrig att jag skulle se Noah gråta.

"Är det sant att du gjorde abort för någon våldtog dig?" frågar han lågt och sänker blicken igen.

"Ja, men Alec dödade honom" svarar jag.

Han tittar upp på mig och fäller några mer tårar. Jag slänger mig in i hans famn och kramar hårt om honom.

"Jag älskar dig."