Den som inget hade ✔

Del 38 - Planen

VARNING! TW! Innehåller självmordstankar.

• • •

Helgen är över men eftersom det är sommarlov är det som att varje dag är helg. Denna inte så fantastiska måndag är grå och ingen sol syns på himlen. Det har varit dimmigt och mörkt. Inget blir som det är riktigt tänkt.

Snart kan inte heller Johan gömma hur han känner. Snart spricker känslorna efter att ha hållit dem inne för länge.

Elina och Jonna längtar redan till sommarlovet är slut för de är spända för vad som ska hända på gymnasiet. De kommer träffa många nya människor och de båda ser fram emot det.

Johan ligger i sängen och funderar. Tänker hela tiden på att avsluta allt, bara få det gjort. Somna in och inte vakna, men skakar på huvudet och försöker få bort tankarna.

De återkommer allt oftare nu för tiden och går inte att stoppa längre. Han andas lugnt och tänker att han kanske borde ringa Maja för att gå en promenad så att han slipper vara ensam med sina tankar. Han tänker att han ska ge livet en sista chans, för kanske Maja kan få honom att ändra sig. Ett sista rop på hjälp.

Maja kommer över direkt och lika snabbt som hon kliver in i hallen så är de ute. De går faktiskt tysta en stund och Maja antog att han ville prata om något speciellt, men inte det.

De går bredvid en trafikerad väg och Johans längtan att hoppa ut framför en lastbil är stark. Han håller hårt om Majas hand för att kontrollera sig själv att inte göra det. Maja är en bra vän och hon förtjänar inte att bli behandlad så här.

Hon kommer bli förkrossad en vacker dag och han kan inte hindra det. Antingen från att han är borta eller att han inte har något annat val än att berätta sanningen, att det är någon annan han gillar, men att han inte kunnat acceptera det.

"Hur är det egentligen?"

"Helt okej." Ljuger han för att inte behöva säga hur det egentligen är, men ger henne en ledtråd, att det kanske inte är så bra som det verkar vara. Försöker få henne att förstå utan att använda de rätta orden för att beskriva hur det känns.

"Helt säker?" Frågar hon och ser på Johan som nu ser på henne.

Johan ser trött ut och gömmer sig bakom ett litet leende som kryper fram. Maja ler tillbaka och de går tysta en stund igen. Det är eftermiddag så Maja frågar om de inte ska äta middag tillsammans idag och de båda vill det, så de bestämmer sig för pizza.

När pizzan äntligen är färdig kan de båda börja äta. De har suttit och småpratat lite grann medan de väntade. Maja säger till honom att hon alltid kommer finnas där oavsett vad.

De kände inte varandra så bra innan, men de känner varandra väldigt bra nu. Johan nickar bara och har bestämt sig för en sak. Det kommer bli av. Han vet att han kommer såra många, men han har inget annat val. Det går inte att ändra på det något mer.

• • •

Det går ungefär två-tre veckor. Tiden har gått så långsamt, som om tiden stod still. På denna vilda fest är det tänkt att Johan ska hitta någon.

Det är ingen vanlig fest, inte som vilken som helst. Jeppe fick först reda på att det var fest och Johan hänger på såklart. Av nån anledning är inte Eric här, lite märkligt kanske för de har en hel del gemensamma vänner. Att han inte är här har Johan inget emot. Bättre att han inte är här. Det hade gjort allt mycket svårare.

Det ingen vet är att han planerat att dö. För att för några dagar sedan tog han kontakt med någon som vet var han kan få tag på tabletter. Här på festen skulle han träffa någon som har.

När Jeppe är upptagen går Johan fram till den han pratat med. Säger att killen han ska köpa av står vid hörnet i vardagsrummet. Johan kommer fram till honom och säger vad han ska ha.

Köpet sker diskret och sedan lägger Johan påsen i jeansfickan. Han går därifrån och tillbaka till Jeppe och de andra som att allt är som vanligt.

Jeppe ser hur Johan faller i spillror och han vet inte vad han ska göra. Det ända han kan göra är att se på när hans vän faller. Han ser allt från ett annat perspektiv. Ser hur Johans påsar under ögonen blir större och hur han inte låter glad hur mycket han än skrattar med de andra.

De sitter i soffan och Jeppe kan inte bara se på något mer. Han lutar sig mot Johan och säger att de måste prata. Han drar upp Johan ur soffan och går bort en bit där det inte är så mycket folk. De står lutade mot väggen och allvar ligger i luften.

"Du måste prata med Eric. Jag hatar att se dig så här."

"Vad pratar du om?" Säger Johan och tar en klunk av ölen. "Varför ska jag göra det?"

"För fan, Johan. Du gillar honom och jag fattar det. Du borde prata med honom."

"Nej." Säger han lite smått irriterat och lämnar Jeppe.

Jeppe står kvar med sina armar i kors. Ser på när hans vän sätter sig i soffan igen. Han har märkt också att han aldrig går utan långtröja fast det är en jättevarm sommar. Inget konstigt egentligen, men han går alltid i t-shirt.

Johan som brukar tjata om hur varm han alltid blir. Jeppe måste prata med honom igen och verkligen få Johan att förstå att han finns där för honom. De brukar inte prata om känslor, men vem ska annars göra det med honom? Ingen tror att Jeppe ser, men han ser allt.

Johan förstår inte vad Jeppe menar. Han gillar inte alls Eric, det är vad han försöker intala sig själv. Han sluter sig och vill inte att någon ska tro att de är något, att de två skulle kunna vara tillsammans. Johan behöver inte ens säga till Jeppe att Eric är hans crush för Jeppe märker det. Det syns tydligen på långa vägar.

•••

Det börjar hända saker nu och det är nu det är allvarligt. Det är nu det kommer bli värre en stund och sedan blir det bättre. Vet inte än hur det ska sluta, men det ska sluta lyckligt, det är en sak som är säker.

•••

Publicerad: 30 nov 2018
Redigerad: 2 okt 2019
Redigerad igen: 29 juni 2021