Varför just jag?

<25> "Jag älskar dig"

Fredagstämningen är på topp runt om i skolan. Glada elever som snackar om vad dom ska göra i helgen, allas längtan till att sista lektionen ska vara överstökad, hur kan man inte gilla fredagar?? Medans alla runt omkring i korridoren står och pratar så försöker jag, så smidigt som möjligt, ta mig fram till mitt skåp omärkt för att lämna böckerna från förra lektionen. Men turen har aldrig varit på min sida. Brännande blickar, som ger mig en obehaglig rysning längs hela kroppen, utsöndras från en grupp tjejer. Ni kan ju gissa vilka.. Med blicken ner i golvet så försöker jag ignorera dom och fortsätta min eviga väg till skåpet, men trots att dom egentligen inte gjorde något nu så påverkade det mig enormt. Jag var rädd. För dom. Vad dom kan göra mot mig. Jag har mer än två år kvar i denna skolan och jag är inte jätte sugen på att få det ska förstöras av dom tjejerna.

Framme vid mitt skåp så står Jade och snackar med Josh. Jag kan förstå vad hon ser i honom. Han är snygg, med sitt blonda stylade hår, blåa ögon, muskulös. Men han är inget jämfört med Jake. Jake liknar närmare en gud.

-"Tjena turturduvor" Hälsar jag och låser upp mitt skåp som inte är långt ifrån Jades.

Bådas blickar vänds mot mig och Jade ler stort.

-"Hej Luna" Svarar hon, utan att ens verka bli påverkad av mitt smeknamn. Däremot på Josh anar man en rodnad på hans skarpa kinder.

-"Ska ni hänga med och käka?" Frågar jag och stänger skåpsdörren.

-"Gå ni, jag har inte lunch förens senare" Ler Josh mot oss och lämnar efter att ha kramat om Jades hand med sin egen. Jag hade glömt att han gick i 2:an och äter senare. Utan några fler ord så är vi påväg mot matsalen.

-"Han verkar trevlig" Bryter jag tystnaden.

-"Det är han, men.." Tvekar hon.

-"Men?" Frågar jag.

-"Jag vet inte, det känns inte rätt. När jag ser på dig och Jake, så kan jag se kemin mellan er. Sättet ni tittar på varandra, som att det inte finns någon annan än er två i just den stunden" Suckar hon. "Det är inte så med Josh, jag måste anstränga mig för att få det fungera" Avslutar hon.

-"Du får det att låta som att jag och Jake är värsta sagoparet." Fnyser jag skämtsamt. "Men ge det tid, jag och Jake var inte sådär i början vet du"

-"Okej" Svarar hon med blicken ner i marken. Jag känner på mig att hon inte tror mig. Men vad kan jag göra? De är ju sant, första gången när jag och Jake träffades var när vi gick in i varandra och vägen till att vi blev tillsammans var inte den bästa..

Doften som träffar mig när vi kliver in i matsalen får mig att rynka ihop näsan. Jag kan direkt säga att maten inte är ätbar. Jag blickar mot maten och får syn på det värsta jag vet... Pyttipanna. Bara tanken får mig att bli spyfärdig.

-"Ta du mat, jag går och sätter mig så länge" Säger jag till Jade innan jag går bort till det "populära bordet", där Jake och killarna redan sitter. Som vanligt är hans vänstra sida ledig och reserverad till mig. Bara synen av honom skapar det välkända pirret.

-"Hej" Hälsar jag när jag kommer fram till deras bord. Allas blickar vänds mot mig och dom flesta hälsar med ett lätt leende. Jake däremot skiner upp i ett stort leende som jag besvarar. Hans bruna rufsiga hår har växt sig långt så att några hårstrån faller över ögonen.

-"Du behöver ta och klippa dig" Konstaterar jag när jag sätter mig ner. Småskratt hörs runt bordet och Jake höjer ögonbrynen åt mig.

-"Då får du ta och göra det" Kontrar han och flinar mot mig.