Varför just jag?

<49> "Det känns inte rätt"

-"Hej tjejen, vart var du imorse?" Frågar Jade, när jag trött har kommit fram till våra skåp efter att ha missat alla första lektionerna på morgonen.

-"Jag var hos sjukgymnasten" Svarar jag och hon nickar åt mitt svar. Det är inget konstigt med sjukgymnasten längre, utan alla runt omkring mig har blivit vana med det. Knät blir knappt bättre längre, och det börjar kännas hopplöst. Visst jag kan gå och småspringa, men att spela fotboll, nope, ett stort nej. Jag suckar tyst och vänder blicken till den svarthåriga tjejen.

-"Vad var det jag missade imorse?"

-"Äsch inget viktigt, vi gick bara igenom det nya kapitlet i matten och fortsatte på vår labbrapport i kemin, men det tar du snabbt igen" Svarar hon ryckandes på axlarna. Jag nickar samtidigt som jag lägger in mina grejer i skåpet innan jag stänger det igen. Jag vänder mig mot Jade.

-"Hänger du med och käkar?" Hon nickar och vi beger oss mot matsalen.
Jag har inte sett Adrian sedan händelsen igårkväll, och jag blir nervös bara av tanken på balen. Balen är denna fredagen, alltså om tre dagar. Mina tankar är kluvna. Jag längtar, samtidigt som jag inte längtar. Att komma till balen går emot mina principer, speciellt att bära en klänning. Jag kan inte ens fatta att jag gick med på det.

-"Vad försegår i ditt lilla huvud nu då?" Jag väcks ur min lilla tankebubbla och vänder mig mot Jade som går bredvid mig med en nyfiken blick. Ska jag berätta? Det måste jag ju? Eller? Bara tanken om igårkväll gör så att ett leende tar över mina läppar. För trots att jag är nervös, så är jag ändå otroligt glad...

-"Adrian kom hem till mig igår..." Börjar jag sakta. Hon flämtar till.

-"Omg, jag visste det, han bjöd dig på balen?!" Viskskriker hon. Jag skrattar till och nickar försiktigt. "Äntligen! Oh my god, vi måste ut och shoppa. Vi kan göra det efter skolan idag" Säger hon exalterat.

-"Shoppa till vad?" Våra blickar dras uppåt där en blond tjej kommer emot oss med ett leende. "Jag hörde ordet shopping, jag är på" Säger hon igen. Jag skrattar till.

-"Såklart du är" Svarar jag.

-"Luna har äntligen blivit bjuden på balen, så vi ska äntligen ut och köpa klänningar" Säger Jade, minst lika exalterad som innan. Emmas ögon vidgas och hon får ur sig ett glatt skrik.

-"Oh my god. Det är Adrian va? Äsch varför fråga när jag vet svaret. Vi måste göra det" Svarar hon och klappar händerna exalterat. Jag himlar med ögonen.

-"Jag måste egentligen göra matte-"

-"NEJ" Avbryter båda mig i mun på varandra.

-"Matten kan vänta, detta är viktiga saker" Säger Emma gallallvarlig.

-"Okej om du säger det så." Svarar jag och slänger upp mina händer i försvar. Vi fortsätter vår väg och börjar närma oss matsalen. Men det är då jag hör det. Innan jag ens hinner se henne så hör jag hennes gälla skratt. Vi rundar en hörna, och mycket riktigt står hon där. Med slängandes svart hår och tajta kläder. Alla tjejernas ögon hamnar på oss, och de tar inte många sekunder innan Melanie börjar gå mot oss med resten av sitt gäng bakom sig. Jag kollar på dom med ihopklämda ögonbryn. Vad i hela friden vill dom nu? Vi möts precis vid ingången av matsalen.

-"Vad är det Melanie?" Frågar jag suckandes. Hon fnyser.

-"Jag vill bara påminna dig om att Jake är min nu, så du kan sluta att försöka ta tillbaka honom" Fräser hon. Även om hennes attityd är skrattretande så gör mitt hjärta extremt ont av att bara höra hans namn.

-"För det första, så är han ingen sak man äger. Och för det andra, så försöker jag verkligen inte ta tillbaka honom, så du kan sova lugnt" Svarar jag med en lugn röst. Hon kollar avvaktande på mig.