Varför just jag?

<39> "Du är svartsjuk"

-"Oj, Jake.. Jag vet inte vad jag ska säga"

Vi står här ute på gatan i mörkret, framför en extremt lyxig restaurang. Jag är helt mållös.

-"Gillar du det?" Frågar han kollandes på mig med sina bruna ögon.

-"Gillar? Jag älskar det. Men du vet att jag hade nöjt mig med Subway" Svarar menande. "Det här måste kosta en förmögenhet."

-"Det ska du inte oroa dig för, du förtjänar det bästa" Säger han, vilket jag bara himlar ögonen åt.

-"Sluta vara så cheesy"

Vi kliver in på restaurangen och möts av finklädda människor. Kvinnor i eleganta klänningar och män i skjortor eller kostym. Min blick söker sig ner på mina egna kläder, svarta jeans och en vit blus. Och jag tyckte att jag hade klätt upp mig för en gångs skull.

-"Du kunde ju sagt att vi skulle hit, jag passar inte in här" Väser jag till Jake samtidigt som en ung tjej visar oss till ett bord.

-"Jodå, du är jättevacker" Viskar han tillbaka. Jag struntar i att svara på det, de är ju enkelt för honom att säga, iklädd i tjusiga jeans och skjorta.

Som jag trodde drogs många blickar till oss, men jag tror dock inte att det beror på mina kläder utan det faktum att jag bokstavligen hoppar genom restaurangen med mina kryckor. Tjejen visar oss till ett litet bord för två i ett hörn.

-"Säg bara till om det är något, er servitör kommer strax" Säger hon och fladdrar lite extra med sina långa ögonfransar utan att släppa blicken från Jake. Jag suckar irriterat inombords.

-"Ja det ska vi, tack" Svarar Jake trevligt, helt ovetande om situationen. Med en liten besviken blick från tjejen så vänder hon på klacken och går sin väg. Jake kommer fram till min stol.

-"Sätt dig" Beordrar han.

-"Om jag inte vill?"

-"Amen sätt dig bara, sluta vara så envis och låt mig vara en gentleman" Himlar han med ögonen. Jag accepterar hans gest och låter honom dra in stolen åt mig när jag sätter mig, därefter går han och sätter sig själv.

-"Jag gillar inte henne" Konstaterar jag rakt ut. Han kollar förvirrat på mig.

-"Vem menar du?"

-"Hon som jobbar här" Suckar jag som att det vore en självklarhet.

-"Vad är det med henne?" Frågar han lika förvirrat. Jag höjer på ögonbrynen.

-"Seriöst? Hon flörtade konstant med dig"  Han kollar skeptiskt på mig.

-"Det gjorde hon inte"

-"Gjorde hon visste, jag kan kalla hit henne så du kan fråga själv" Svarar jag envist.

-"Det skulle du aldrig göra Luna" Flinar han.

"Och varför inte?" Kontrar jag.

-"För du inte skulle våga" Konstaterar han. Jag skulle just säga emot när en röst avbryter mig, vilket antagligen bara var tur då han faktiskt hade rätt, jag skulle aldrig våga kalla hit henne som den mesen jag är.

-"Hej, jag är er servitör för kvällen. Får jag lov att ta era beställningar?" Jag tittar upp och synen får mig att sucka djupt inombords. Vad är oddsen? Framför oss står en till ung, blond, vacker tjej.

Jag kollar panikslaget på den orörda menyn framför mig men innan jag har hunnit tänka något mer så svarar Jake.

-"Två nummer 7" Servitören nickar och skriver ner det i hennes lilla block.