Varför just jag?

<27> "Jag orkar inte mer"

-"Ta av dig luvan nu"

-"Nej, jag vägrar"

-"Snäääälla"

-"Nope"

-"För min skull" Säger jag då och gör den klassiska hundvalpsögonen. Jake kollar på mig en lång stund innan han suckar frustrerat.

-"Okeeej, jag gör det" Muttrar han och drar sakta av hans luva, som har varit uppdragen över huvudet. Jag ler nöjt åt hans håll där vi står vid mitt skåp och inspekterar hans fantastiskt fina hår. Efter mycket tjat så lyckades jag äntligen övertala honom att få klippa hans hår. Jag slog ju vad om att jag skulle göra det.. Enligt mig så ser det inte helt fruktansvärt ut. Sidorna är lätt rakade, och håret ligger stylat ovanpå huvudet. Det tog ett tag för mig att fatta hur pappas rakapparat fungerade, men lärde mig snabbt. Sen var det bara att raka och klippa. Vi behöver dock inte prata om att han behövde rätta till allt efter mig...

-"Du är jätte snygg" Uppmuntrar jag och ler mot honom.

-"Det säger du bara för att du gjorde det" Säger han och himlar med ögonen.

-"Det var du som sa det, inte jag" Svarar jag och höjer upp händerna i försvar, vilket han gapar sårat åt.

-"Kom nu, så går vi och äter" Byter jag samtalsämne skrattandes och tar tag i hans varma hand och drar med honom.

-"Om jag får en kyss" Svarar han envist och kämpar emot. Jag slutar att dra och kollar på honom med höjda ögonbryn.

-"Är du seriös?"

-"100%" Svarar han flinandes. Jag himlar bara med ögonen och går mot honom och lämnar en snabb kyss på hans läppar innan han ens har hunnit reagera.

-"Hörru du, den där kan inte gällas" Utbrister han och slår ut med armarna. Folk runt omkring kollar konstigt på oss.

-"Shhh, det gör den visst, så kom nu" Svarar jag tystare och tar tag i hans hand ännu en gång och flätar ihop våra fingrar. Han följer lydigt med och vi börjar vår långa vandring till matsalen. Många blickar slängs på oss, och jag vet vad dom tänker, "Hur kan den där tjejen vara tillsammans med honom?". Men vet ni vad? Jag bryr mig inte längre, för han älskar mig, och jag älskar honom, trots att jag aldrig riktigt har sagt det... Men jag vet att jag gör det, för jag behöver honom, utan honom vet jag inte vad jag skulle ta mig till...

Inne i matsalen så möts vi av den välkända höga ljudnivån. Maten är det inget märkvärdigt med, korv med bröd. Vi tar vår mat och går bort till vårt bord, där alla redan sitter.

-"Heej" Hälsar jag och sätter mig ner, detsamma gör Jake.

-"Eeeay, snygg frilla Jake" Utbrister Oskar, en av killarna i gänget, och Jake slänger en mördarblick mot honom.

-"Äh se inte så sur ut, de blev inte helt katastrofalt ju" Uppmuntrar Adam.

-"Jag tycker att det blev väldigt snyggt, om jag får säga det själv" Säger jag flinandes.

-"Kan vi sluta snacka om mitt hår nu?" Utbrister Jake, vilket alla bara börjar skratta åt.

-"Visst, men det ser faktist bra ut!" Flikar Erik in och Jake glor på honom. Men så småningom så börjar dom prata om något annat, vad orkar jag inte riktigt bry mig om. Emma är inte här, så jag drar slutsatsen att hon är med Lukas just nu. Det har blivit väldigt mycket Lukas på sistone, så vi har inte träffats så mycket. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte saknade henne, men det blir lätt såhär. Jag träffar knappt henne i skolan pågrund av hennes linje.