Varför just jag?

<36> "Erik är ju så söt"

-"DET HAR HÄNT FOLKET"

Vi alla runt bordet vänder oss snabbt bakåt och vittnar, en alldeles för exalterad, Erik.

-"Vadå? Du fick godkänt på ett prov?" Frågar Jake ironist.

-"Ha-ha, vad kul du var då" Himlar Erik med ögonen. "Men nej. Jag, Erik, har skaffat en flickvän" Svarar han leendes, med tummarna pekades på sig själv. Mina ögonbryn åker upp.

-"Och vem kan denna lyckliga vara?" Frågar jag med ett skratt.

-"Ni kommer inte tro mig" Svarar han flinandes och slår sig ner på en tom stol bredvid Adam och framför Jake. Fråga mig inte vart dom andra killarna är, för dom har mystiskt försvunnit.

-"Jo, berätta nu. Vem kan vara så dum nog att gå med på detta" Säger Adam. Innan Erik hinner svarar så kliver Jade in i matsalen. Hennes blick finner oss och hon skiner upp i ett brett leende. Några sekunder senare så är hon framme hos oss.

-"Du kom i rättan tid, Erik har skaffat en flickvän" Säger jag flinandes och för mitt vattenglas till mina läppar för att ta en klunk av vattnet.

-"Jag vet, det är jag" Jag spärrar upp ögonen och flämtar, vilket resulterar att jag sätter vattnet i halsen. Hostandes ställer jag ner glaset på bordet igen och försöker desperat sluta hosta, vilket inte hjälper för fem öre. Allas blickar hamnar på mig, vilket gör att jag bara hostar ännu mer. 
Efter vad som känns som en evighet, så lugnar det äntligen ner sig och Jake stryker sin hand varsamt på min rygg.

-"Är du okej nu?" Frågar han med en orolig blick på mig.

-"Jadå, men vadå det är du?" Frågar jag vänd mot Jade, som nu har satt sig på stolen bredvid Erik. Erik lägger armen runt hennes axlar och hon lutar sitt huvud mot hans axel.

-"Ja, jag är hans flickvän" Svarar hon och drar bort en brun slinga från hennes leende ansikte.

-"Du är väll medveten att han gick med på ett vad?" Frågar Jake bredvid mig, exakt lika chockad som jag.

-"Det handlar inte om vadet längre" Försvarar Erik sig. "Först va de det, men sen insåg jag vad jag hade framför mig" Säger han och tittar leendes ner på Jade.

-"Vem är du och vad har du gjort med vår Erik??" Frågar Adam dramatiskt.

-"Jag är förändrad, hon förändrade mig" Svarar Erik mjukt och kollar på Jade. Adam vänder sig mot mig och Jake med en allvarlig blick.

-"Vi måste hitta vår Erik, den nya skrämmer mig" Utbrister han. Jag vänder mig mot Jade.

-"Jade, hade vi kunnat prata lite." Frågar jag och ler. Hon nickar och vi reser oss upp.

-"Kan du ta min tallrik sen?" Frågar jag Jake och greppar tag i kryckorna.

-"Självklart" Ler han. Jag böjer mig ner och ger honom en puss på kinden, därefter går jag iväg med Jade. Vi stannar vid en bänk, som är placerad i en av de halvfulla korridorerna.

-"Såååå, du och Erik?" Frågar jag försiktigt. Hon himlar med sina stora, vackra ögon.

-"Nej såklart inte." Svarar hon som att det vore en självklarhet.

-"Men..." Börjar jag men verkar inte kunna hitta mina ord. Hur går det ihop? Hon suckar.

-"Jag visste att Erik var i ett desperat behov av en flickvän, så jag såg möjligheten för att kunna göra Josh svartsjuk" Svarar hon med en axelryckning. Mina ögonbryn åker upp.

-"Så allt det här handlar egentligen om Josh?" Frågar jag för att få klart på det hela.

-"Japp" Nickar hon.

-"Vet Erik om detta?" Frågar jag allvarligt.

-"Eeehhh...." Får hon ur sig tveksamt och tittar ner på sina händer som ligger knäppta i hennes lår. Jag spänner blicken på henne.

-"Så du utnyttjar Erik för att göra Josh avundsjuk?"

-"Typ" Svarar hon osäkert och kollar på mig. "Jag vet att det låter sjukt, men jag visste inte vad jag skulle göra. Och Erik är ju så söt" Utbrister hon förfärat men ändå förtjust, precis som att hon pratar om en liten hundvalp.

-"Ja, det är ju inte upp till mig att du tar rätt beslut, men jag kan säga att detta inte låter bra Jade. Det lät ju nästan som att Erik faktist gillar dig på riktigt" Säger jag och kollar menande på henne.

-"Ja, jag tror faktist att han gör det. Han har nog gjort det ett tag, om jag har uppfattat det rätt." Mumlar hon och tittar ner på hennes händer. "Han kom fram till mig vid skåpen för någon vecka sedan och fråga hur det var med mig" Börjar hon och får ur sig en suck. "Men jag märkte på sättet han tittade på mig, att det kanske fanns en chans att han gillade mig. Just i den stunden så gick Josh plötsligt förbi oss och jag kunde ana svartsjuka i hans ögon när han såg mig och Erik tillsammans. Så, i impuls, råkade jag kanske ge honom en pytteliten kyss." Säger hon och kollar skamset ner.

-"Du kysste Erik?" Frågar jag och försöker dölja skrattet som vill bubbla ur mig.

-"Jaa" Svarar hon med en frustrerad suck och skrattar till, antagligen av minnet.

-"Oooooooch??"

-"Vadå och?" Frågar hon med höjda ögonbryn.

-"Hur var det?" Frågar jag utan att försöka gömma min nyfikenhet. Hon himlar med ögonen men ler lätt för sig själv.

-"Av den millisekunden som kyssen varade, så kunde jag känna att det var något speciellt, även om jag inte vill erkänna det"

-"Och vad kan det betyda??" Frågar jag henne.

-"Det lär vi se" Ler hon.

_______

Hejsaaaaaan!!
Hur är det med er?
Mig är det bra med iallafall. Är taggad på höstlov nästa vecka :))))