Inte min typ

Kapitel 4. Det skiter sig.

Kapitel 4

(Wills perspektiv)

Varje steg upp till lägenheten kännes tyngre än vanligt och mina rumskompisar kommer inte bli glada av att höra denna nyheten. Dem är schyssta killar, skulle påstå att dem nog är mina bästa vänner, men jag har missat att betala min del av räntan för många gånger nu och utan inkomst lär jag inte kunna betala på ännu ett tag.

Jag trycker löst ner handtaget och till min besvikelse är dörren olåst vilket betyder att jag inte är ensam hemma. I hallen ligger också allas skor i en hög så det lär bli svårt att undvika dem. 

"Will?" Utropar någon, uppmärksamma Magnus såklart. Om jag får gissa kommer han fråga om jobbet här näst. "Varför är du inte på jobbet? Du stack nyss."

Fan, jag har ju inte ens hunnit komma på en bra förklaring. Om jag medger att jag blivit sparkad igen kommer jag inte få bo kvar eller iallafall få en rejäl utskällning och jag har fått tillräckligt många sådana idag.

"Det var en gasol läcka i närheten av macken så vi var tvungna att evakuera. Bensin, gasol och en ovetande rökare är inte en bra blandning." Hittar jag på, osäker på kemin bakom min historia, och sparkar av mig skorna innan jag lunkar ut i vardagsrummet/köket där alla mina fyra rumskompisar sitter framför tvn. Magnus, Jon, Ludde och Jacob. Alla är koncentrerade på hockey matchen förutom den mogne Magnus vars blick är spänd i mig.

"Men du får väll fortfarande lön?" Säger han skeptiskt, han påminner lite om lilla fröken surtant som fick mig sparkad.

"Du ska få dina pengar när jag får mina." Säger jag med en hand på bröstet samtidigt som jag långsamt backar in i mitt lilla rum.

Nu ser det inte bra ut, jag måste få ett nytt jobb eller iallafall pengar. Jag kan fan inte fortsätta så här, att gå tillbaka till att sova på kompisars soffor några dagar åt gången är inte hållbart. Tigga pengar från mina svinrika föräldrar är uteslutet, förra gången var förödmjukande och det ledde inte ens någonstans. 

Min mobil lyser upp, ett sms från Ylwa. Om inte hon hade varit så jävla klängig hade jag inte stött på fröken surtant och fortfarande haft ett jobb. Hon hade säkert blivit överlycklig om jag föreslog att vi flyttade ihop, hon har nog med pengar för oss båda och skulle mer än gärna betala så länge jag höll mig trogen. Det låter som liten bagatell men inget med Ylwa får mig att känna något annat än irritation och upphetsning, en ibland stressig men rolig kombination.

Från: Ylwa

Vet att du jobbar sent ikväll men kan du inte snälla komma hem till mig efter ditt pass?? Jag kan komma och hämta dig hur sent det än är så kan vi avsluta det vi startade ;)

Det är frestande att glömma mina problem och bara omge mig i Ylwas värme för en stund men jag vet att det här problemet blir större och större ju längre jag undviker det. Om jag lyckas hitta en lösning kanske jag belönar mig själv med en natt hos Ylwa men tills dess får hon hålla sig i styr.

Till: Ylwa
Fick sparken idag. Kom för sent IGEN. Måste lösa detta snabbt så håll trosorna på.

Bil incidenten med fröken surtant säger jag inget om, hon får gärna känna lite skuld över min arbetslöshet. Skitig av mig jag vet, men Ylwa vet vad hon har gett sig in på.

Från: Ylwa
Älskliiiiing!! Jag är så ledsen om det var mitt fel! Du vet att jag har svårt och kontrollera mig runt dig hehe. Låt mig hjälpa dig hitta ett nytt! Jag har kontakter <3

Trots den fina gesten låter jag bli att svara. För att hålla naiva tjejer som Ylwa kvar måste man hålla dem på lite avstånd. Ylwa och jag har varit en grej i några månader nu och det har sakta men säkert utvecklats. Tydligen så har hon hållit koll på mig ett tag men inte förens vi fick till det på en fest visste jag hennes namn. I början var allt som en dans på rosor och Ylwa hade inte ett svartsjukt ben i kroppen men på senaste har hon börjat göra anspråk på mig som om vi vore ett par. Det är inte min grej och jag kan med säkerhet säga att det krävs mer än vad Ylwa har att erbjuda för att ändra på det.