F E M T O N

5K 83 21
                                    

Måndag 16 April 2018

En dans på röda rosor?

"Fy fan vad du är vacker." Dante biter sig i läppen och låter sin blick vandra upp mot mina ögon igen. Jag ger honom ett leende som han snabbt besvarar.

"Jag skulle ljuga ifall jag inte sa detsamma." Flinar jag, går ut från huset och stänger dörren efter mig.

När jag vänder mig om lägger Dante sina händer om mina käkar och placerar en mjuk kyss på mina läppar som jag är snabb med att besvara.

"Du är så jävla vacker." Mumlar han i kyssen och drar därefter försiktigt ifrån. Jag ger honom ett leende och han lägger sin hand i min.

"Ja du sa det." Fnissar jag till svar och vi börjar styra
våra steg mot hans bil. Jag går bredvid honom med ett leende på mina läppar. När vi väl anländer till bilen öppnar Dante passagerardörren och låter mig hoppa in.

"Tack älskling." Flinar jag och hoppar därefter in i bilen. Han stänger dörren efter mig och joggar smått över till sin sida av bilen.

"Vart ska vi då?" Jag tittar på honom med en frågande blick efter att vi kört i två minuter ungefär.

"Det får du se." Svarar han och avfyrar ett busigt leende. Suckandes lutar jag mitt huvud mot fönsterrutan men ger ifrån mig ett litet leende.

Dante svänger in på en parkering där han väldigt snabbt hittar en ledig plats. Han knäpper upp bältet och jag likaså. Jag öppnar upp min dörr och stiger ut från bilen.

"Du vet väl att jag är till för att göra det där." Muttrar Dante och jag lägger min hand i hans med ett leende. Jag tittar upp på honom och skrattar svagt över hur sur han blir för att jag öppnade bildörren själv.

"Det är gulligt av dig men du var för långsam." Säger jag i en skämtsam ton, han himlar med ögonen och börjar gå med mig bredvid sig. Jag har ingen aning vart men jag följer med honom tills vi kommer fram till en väldigt stilig resturang.

"Ska vi käka här?" Frågar jag och tittar med stora ögon in i restaurangen som är inglasad vid framsidan. Dante nickar med ett leende innan han öppnar dörren. Han för in mig i restaurangen och vi möts direkt av en man som välkomnar oss.

"Hej och välkomna! Har ni bokat bord?" Säger mannen med ett leende och tittar på Dante och sen mig.

"Lindhe." Är Dantes ända svar, mannen tittar ner i sin bok och nickar med ett leende.

"Följ med mig." Mannen vänder sig om och går längre in i restaurangen med mig och Dante hack i häl. Vi kommer tillslut fram till ett bord för två och en oerhört fin utsikt över staden då restaurangen låg en bit högre upp över marken.

Jag slår mig ner vid den ena stolen och Dante den andra. Jag tar emot menyn med ett leende och öppnar upp den. Vi tittar ner i våra menyer och när vi väl valt vad vi vill äta säger vi det till servitören som tar emot våra beställningar.

Det går hyfsat snabbt för maten att komma, jag tittar ner på min pasta med ett brett leende på läpparna. Mat måste vara det bästa som finns.

"Detta är en väldigt vacker resturang." Säger jag när mannen lämnat oss och tar därefter en tugga från min carbonara.

"Ja det är det, jag var här en del och käkade med min mamma innan allt blev fel." Jag rynkar på mina ögonbryn då jag inte förstår vad han menar.

"Vad blev fel?" Frågar jag försiktigt då jag inte vet ifall det är ett känsligt ämne för honom. Han suckar lågt och tittar in i mina ögon.

Toxic // Dante LindheWhere stories live. Discover now