Toxic // Dante Lindhe

Å T T I O

Onsdag 4 Juli 2018

Xander

Jag lägger handen om det svala handtaget till kylskåpet och öppnar upp kylskåpsdörren. Med mina ögon granskar jag alla olika flaskor och burkar som innehåller alla möjliga vätskor, alla med alkohol i sig. Jag bestämmer mig för en öl, tar ut burken och stänger kylskåpet efter mig. Med mina tänder öppnar jag upp burken och för den sedan mot mina läppar för att ta några klunkar.

"Klockan tolv på dagen och du börjar redan."

Christoffer kommer in i köket med ett flin på läpparna, går fram till mig och öppnar upp kylskåpet jag precis stängt igen. Han plockar på sig en öl och öppnar den. Dubbelmoral.

"Ähh käften."

Han flinar mot mig och jag himlar uttråkat med ögonen. Mina steg styr jag ut från köket och hamnar i det man antagligen klassar som vardagsrum. Det är inte alla av oss som är här just nu utan bara jag, Christoffer, Loke och Sebbe. Jag slänger mig i ena soffan och för ännu en gång den kalla burken mot mina läppar. Sebbe som ligger mittemot mig i andra soffan slår trött upp sina ögon och gäspar stort.

"Godmorgon."

Mumlar jag med ironi i rösten och gräver fram min telefon ur bakfickan. I ögonvrån kan jag se hur Christoffer sätter sig i fåtöljen och hur även han tar upp sin telefon. Jag trycker på hemknappen och telefonen lyser upp. Klockan står på 12:15 och jag har fått ett sms.

- Vi blir sena, kommer vid 13

- jaja skynda

- Vi måste snacka om något

- kom hit istället, finns inget vi kan göra via sms.

- Chilla.

Jag går ut från sms konversationen och in på Instagram istället. Flödet är fullt med nya bilder från personer jag följer. En av bilderna fastnar jag dock på. Det är Alida, med Dante vid sin sida. Jag förstår verkligen inte vad hon ser i Dante Lindhe. Man är borta i ett år och när man kommer tillbaka får man reda på att ens bästa vän är tillsammans med en av personerna man hatar. Skulle Alida få veta vart jag och Dante står så hade det kunnat förändra rätt mycket. Jag är hennes bästa vän och Dante är hennes pojkvän. Vi står på helt olika sidor.

"Vart fan är dem andra?"

Jag klickar ner Instagram och stänger därefter ner min telefon för att sedan titta upp på Sebbe. Jag rycker tomt på axlarna och låter blicken svepas över lokalen.

"Dem skulle vara här vid 13 men man vet aldrig."

Om jag hade fått bestämma själv så skulle klockan troligtvis redan hunnit bli fyra på eftermiddagen men när dem kommer in genom metalldörren och jag klickar på telefonen står klockan endast på 13:45.

"Fuck vad ni skulle vara sega då."

Loke tittar uttråkat bak på de tre killarna som anländer vid sofforna där vi sitter.

"Vad fuck ska man göra när folk inte lär sig att lyssna?"

Muttrar Robin och knuffar bort Sebbes ben för att kunna sätta sig ner i soffan. En suck lämnar mina läppar och jag tar en stor klunk av den nya ölen jag hämtade för ungefär tio minuter sedan.

"Robin du är patetisk."

Det blir ganska tyst efter att Albin satt sig ner på platsen bredvid mig. Teo försvann in i köket och har inte kommit tillbaka på minst fem minuter.

"Vad är det med honom?"

Frågar jag och nickar mot köket utan att nämna hans namn. Är Teo på dåligt humör vill man inte påpeka det högt och att nämna hans namn skulle göra allt mycket värre.

"Om jag inte minns fel så blev han skjuten. Han fungerar inte på samma sätt längre och det tar kål på honom."

Nästintill viskar Albin och jag antar att han har rätt. Processen han går igenom efter skottet i hans lår är svår för honom. Jag vet inte exakt vad som hände den kvällen men jag vet att Dante var där och Alida med.

"Dem ska dö."

Teo styr sina steg mot oss, hans ben haltar en aning men jag släpper blicken från hans ben lika snabbt. Att titta på benet skulle bara göra honom mer arg. Han gillar inte tanken av att han blev skjuten, jag menar vem gör? Men att dessutom bli skjuten av personerna man hatar antar jag tar hårdare på honom.

"Vem?" Frågar Loke kort.

"Jag ska se till att dem båda två får ruttna i helvetet tillsammans. Jag ska slakta dem, ouff vad jag kommer att kunna slappna av efteråt. Efter allt dem gjort mot mig, jag kommer att njuta mer än vad jag någonsin gjort när jag får se dem dö."

Hans röst låter en aning desperat och jag känner hur hjärtat börjar bulta snabbare. Vad snackar han om?

"Vad är planen?"

Frågar Sebbe och jag vrider mitt huvud mot honom. Jag har tappat talförmågan helt, jag vill fråga vem fan dem syftar på men min talförmåga verkar inte vilja fungera.

"Jag skulle helst vilja göra det typ igår, men detta måste planeras bra. Vi kan inte bara gå in på det direkt, vi måste låta tiden gå och när det väl är dags slår vi till."

Teo flinar kallt mot oss alla och ler nöjt för sig själv. Han lägger armarna i kors och lutar sig tillbaka i soffan innan han tar ett djupt andetag.

"Jag vill att dem ska få leva tillsammans på bästa sätt, vi ligger lågt helt enkelt och när dem är på topp. Det är då vi slår till liksom."

"Så det är på riktigt? Du ska ta henne också?"

Vem fan är hon?

"Ja."

Det korta svaret som lämnar hans läppar får mig att börja koka inombords. Jag hade absolut ingen aning om vem det var dem snackade om men jag är fruktansvärt rädd för vem det kan vara. Jag vet ju Teos bakgrund och det är den som skrämmer mig. Men ändå kan kan jag inte sätta ord på vem det är.

"Vem fuck planerar ni att döda?"

Fräser jag irriterat och slår ut med armarna. Jag är den ända av oss som inte verkar förstå vem det handlar om och det gör mig riktigt arg. Teo brer ut ett flin på sina läppar innan han smått särar på dem.

"Xander." Jag drar inte kort andetag.

"Vi planerar att döda Dante Lindhe och Alida Jolin."

__________
Rösta och kommentera
Okek wow kortaste kapitlet och antagligen sämsta. Inte riktigt något mer att säga än att detta kommer ut sent men här har ni.

Xander - mitten.
& till er vänster - Teo (bara en inblick på hur han ser ut.)

Xoxo dantexlindhe