F E M T I O E T T

3.1K 97 23
                                    

Torsdag 31 Maj 2018

"Har du knullat Noel?!" Utbrister jag högt och hon täcker direkt min mun med sin egna hand.

"Alida håll käften." Fräser hon surt och sparkar till mig på smalbenet.

"Men aj!" Muttrar jag irriterat.

"Ja men håll käften då och skrik inte så jävla högt."

Hon tar en klunk av sin islatte och lutar sig bak i stolen. Hon lägger armarna i kors med drickan i ena handen och börjar bita på sitt sugrör medan hennes blick tomt tittar framåt.

"Du tänker på honom nu, ellerhur!" Skrattar jag, hon skakar enbart på huvudet och himlar med ögonen.

"Att förtränga sanningen tar dig ingenstans i livet, var han bra?" Flinar jag. Ännu en gång himlar hon med ögonen och det förvånar mig att hennes ögon inte fastnat bak i hjärnan eller något så mycket som hon rullar på ögonen.

"Den bästa, men jag är arg på mig själv för jag tror att jag fortfarande har känslor kvar för Albert men samtidigt knullar Noel." Suckar hon och jag ser hur hennes skuldkänslor börjar komma.

"Glöm Albert, han är inte värd dig." Säger jag en aning spydigt och lutar mig bakåt i soffan jag sitter i.

"Det är inte så lätt att glömma känslor man byggt upp för en kille, jag menar du har inte det där problemet." Jag skakar på huvudet och dricker en klunk av min ischai.

"Nej det är sant, men efter det han har gjort mot dig så tycker jag att det är bäst att låta honom gå. Ignorera honom, jag menar känner du något för Noel?"

Nicole vrider sig lite på stolen och grimaserar svagt. Hon ställer ner sin dricka och lutar sina armbågar mot bordet.

"Alltså ja det gör jag men det är ändå något som stoppar mig från att vara med honom. Men jag vet inte vad."

"Nej men fokusera på honom Nicole och inte Albert." Säger jag nästan med en bestämd ton, som om jag vore en mamma som sa till sin dotter att hon inte fick någon glass. Hur det nu går ihop vet jag inte riktigt.

"Jag ska försöka, jag menar Noel är faktiskt riktigt fantastisk och så underbar på alla möjliga sätt." Jag flinar mot henne när jag ser hur hennes kinder blir rosiga o röda.

"Din generade lilla jävel, det finns alltså något inom dig som börjar få något för lilla Noel Johan Ossian Flike." Flinar jag, hon lägger händerna för sitt ansikte men jag hinner skymta leendet hon försöker dölja.

"Sluta använda hans mellannamn." Suckar hon med ett leende och grimaserar mot mig.

Hon är glad, det är det som räknas. Jag fick henne på bra humör och det var hit jag ville komma. Hon måste komma över Albert och jag ska göra allt för att det ska bli så. Jag visste inte detta om honom och respekten för han är som bortblåst vid detta laget.

"Men hallå vem är det du ska träffa? Vem är din killkompis?"

Jag ger henne ett litet leende och tar en klunk av min dricka innan jag svarar henne.

"Xander är tillbaka."

Hon tittar på mig med stora ögon och brer ut ett leende på läpparna.

"Nej är han? Så kul, ett år sedan du träffade honom." Jag nickar enkelt.

Nicole och Xander hade väll en relation med varandra, som vänner då men absolut inte den relationen jag hade med honom.

Det känns nästan lite sorgligt, innan jag träffade Dante, Noel, Axel och Valter så hade jag bara dem tre vännerna. Ludwig, Nicole och Xander då. Jag var och är knappt med någon annan än dem.

Toxic // Dante LindheWhere stories live. Discover now