Å T T I O T R E

2.5K 90 50
                                    

Lördag 14 Juli 2018

"Ska du verkligen ligga i sängen hela dagen?"

Jag slår trött upp mina ögon och greppar tag i en kudde som jag sedan kastar mot Dante. En gäsp lämnar högljutt min mun och jag sträcker på min nyvakna kropp. Han klättrar över mig och lägger sina händer om vardera sida av mina kinder. Han ger mig några fjäderlätta kyssar och ler stort mot mig.

"Vad gör du här?"

"Vadå vill du inte ha mig här? Jag känner mig kränkt."

"Det var inte så jag menade."

Mumlar jag och låter min vänstra hand ta tag i handen han har om min vänstra kind. Jag placerar en svag kyss på Dantes handrygg och sträcker mig sedan efter hans läppar.

"Jag trodde ni skulle vara i studion idag, igen."

Säger jag när jag väl satt mig upp i sängen. Dante hoppar av mig och ställer sig på golvet. Han sträcker sig mot stolen och tar tag i tröjan som ligger där sedan kastar han den mot mig.

"Vi har ledigt idag."

Säger han och tittar ner på mig. Efter att jag trätt på mig tröjan ställer jag mig upp och han tar ett mjukt tag om min hand innan vi tillsammans går ut till köket för att laga frukost. Vi gör iordning frukosten och slår oss ner vid köksbordet för att sedan så småningom få i oss dagens första mål.

"Jag har saknat dig väldigt mycket."

Jag stoppar in en sked med yoghurt och flingor i munnen men stannar upp och höjer blicken för att möta Dantes ögon. Jag sväljer maten och slickar mig om läpparna.

"Åh du har ingen aning om hur mycket jag har saknat dig med."

Säger jag och låter min hand föras mot honom. Vi brukar oftast sitta mittemot varandra vartenda gång vi käkar och därför är det nästintill det enda vi gör, att hålla händer. Han stryker sin tumme över min handrygg och ler svagt. Resten av frukosten består för det mesta av ren tystnad men vi pratar lite om vad vi vill göra idag då detta troligtvis är den enda heldagen vi får tillsammans på kanske en vecka om inte mer. Tragiskt.

Jag grimaserar svagt och lägger händerna för min mage. Något känns inte rätt, den här känslan har jag aldrig upplevt innan. Ett illamående växer inom mig vilket får mig att resa mig hastigt från bordet. Jag lägger handen för munnen och hinner se Dantes förbryllade ansikte innan jag anländer in i badrummet på några sekunder. Jag hinner precis slänga mig på knä framför toaletten och slå upp toalettlocket innan frukosten och gårdagens kommer upp. Snabba steg bakom mig hörs svagt men det ända jag kan fokusera på är spyan som lämnar min strupe. Att spy är det vidrigaste jag vet.

Hans händer tar ett försiktigt grepp om mitt hår och mina händer greppar automatiskt tag i toalettstolen. Dante stryker mig försiktigt på ryggen och kysser mig på tinningen. När det inte längre kommer ut något mer ger jag ifrån mig ett frustrerat stön. Jag ställer mig upp och spolar innan jag torkar bort tårarna som lyckats trilla över.

"Jag måste rengöra."

Säger jag en aning andfått och går förbi Dante som precis som mig ställt sig rakt igen. Jag kommer inte långt fören han drar in mig i sin famn. Hans armar tar ett tryggt grepp om min ynkliga lilla kropp.

"Dante jag har precis spytt, jag är äcklig."

Han släpper mig, tar tag i ett av glasen som vi har i badrummet, fyller det med vatten och räcker det sedan till mig. Jag tar emot det och tar någon klunk innan jag spottar ut det i vasken igen. I ögonvrån kan jag se hur han öppnar skåpen och när jag tittar upp på honom har han min tandborste redo.

Toxic // Dante LindheWhere stories live. Discover now