Thaniyaga

1.1K 181 62
                                    

Dec 12th – Theapakulam

"Pathirikai vandhuduchu. Unaku first katalamnu than eduthutu vandhean", Meena was elated and beaming in happiness.

"Nala iruku Meena" was all Jeeva said and Meena did not fail to notice the hesitancy in his voice.

"Aparam Jeeva, unaku motham ethanai pathirikai venum? Naan School, college friend's nu elaraiyum kupiduvean. Un friends ethane peru varuvanga?", asked Meena making sure Jeeva's tone does not damper her mood.

"Naan yarayum kupidala Meena. En veedu matum than. Mullai veetla solanum, aana yepadiyum vara matanga"

Jeeva saw her getting upset. The girl who was excited a minute ago was almost tearing up. He squatted down in front of her while taking her hand in his own. His concerned eyes tried to look into hers but it felt like a punch to the gut when she stood up freeing her hands and tried to walk away.

He held her hand and stopped her "Meena, enna achu? En onumey sollama pora?"

Frustration that had been piling up for few days now, ever since he has been aloof after the wedding dates were finalized, seeped in her voice "Enna kalyanam panikarenu yar kitayum solradhula virupam ilanu solra. Idhuku naan enna solanumnu edhir parkara Jeeva?

Jeeva rubbed his hands across his face and signed.

"Meena unna puriya matengudhu.Thirumba thirumba naan unna kadhalikadha mathiri pesadha Meena"

Jeeva was silent for a while as she tried to get her breathing to slow down

"Istam ilama edhuku Jeeva kalayanam pannikara apadi?. Istam ilanu appa kekarapo solla vendiyadhu thana? Avarayavadhu idhu varaikum kutitu varama irundhu irupean"

"Unna kalyanam panradhula ennaku enna kastam iruka pogudhu. En Meena ipadi yosikara?. Mulla'ku inoru valkai amaiyama namba kalyanam panrom. Perusa pananumnu sonna yepadi? Adhan uruthudu"

"Adhan kovila than kalyanam pananum, mandapam venamnu neum un kudumbaum otha kala ninengaley. Avarukum, avar ponnu kalyanatha perusa pananumnu asai irukadha? . Enga appa than samadhichitar illa. Vera enna seiya solra engala?" ,Meena was losing her cool every passing minute.

He could not sit there and keep thinking about the same things, when it would not matter anyway. Meena was too stubborn when it came to problems. She would not let go even a silver of bad news and would take the anger on him to fight it off. She came around eventually and he knew he had to be patient for a few days and watch her with same nonchalance until she came back to him.

He got irritated when she does not understand him but has learnt to live with it, as he knows the amount of love she has on him.

Meena on the other hand was getting worked up. She felt like a stranger to him. Something was not settling with her. Was she a bad lover that he could not share what goes in his head with her, she wondered. She felt her veins burn with heat.

"Inga paru Jeeva. Unaku naan oru aale ilanu mathiri than nee enna nadathura. Unaku indha kalyanathula istam illatha mathiri than nadathukara.

Enga appa unga anni'a adichutarnu nee poi inoru kalyanam panikita. Ipo vera edavadhu china sandai vandha, nee thirumba indha kalyanatha niruthiduviyonu bayama iruku Jeeva", Her voice was soft and delicate as if she is afraid of confessing it.

"Jeeva..Nee inoru vatti enna vitutu poita ,naan enna panuvenu enaku theriyala " her voice wobbles and in a instant Jeeva comes and sits close to her.

"Enga veetla yarukum indha kalyanathula istam illa. Unkaga elarayum kasta paduthi indha kalyanam panrean. Mullai endha thapum panala. Andha pulla vazhkai ipadi aanadhuku naan than kaaranam. Idhu edhuvum Nee purinjukalana yepadi Meena?", Jeeva regretted immediately for making her sad.

Anbum Aranum UdaiththaayinWhere stories live. Discover now