Nathans perspektiv
"Jag...." börjar jag men ångar mig tvärt. Zoe kollar nu värdigt nyfiket på mig. Fast hon försöker att inte visa det. Det märks förstår du.
"Säg snällllaaaaa" gnäller Zoe. Jag skakar bestämt på huvudet men ler lite svagt mot henne.
"Fuck u bitch" snäser hon lite skämtsamt ändå.
Asså jag hade faktiskt tänkt att säga men nae inte så här bara liksom helt plötsligt.
"Jag hatar dig Nathan" suckar Zoe och kryper typ ihop till en boll på sätet typ om du fattar vad jag menar.
"Du är så söt" säger jag och kollar mot henne.
"önskar jag kunde säga det samma men tyvärr någon dag kommer det" säger Zoe med ett flin.
Zoe satte på musik resten av den 1,45 timmes bil färd. Hon satt och skrek-sjöng till massa låtar. Bland annat "Used to be" ni vet den låten. Hennes voice cracks va det finaste jag hört. Helt ärligt. För det va jävligt många av dom.
När vi var framme vid zoes morföräldrars hus skuttade Zoe ut glatt och rusade fram till en dam som va väldigt lik Emma (zoes mamma). Eller aa det e klart. Det är ju liksom hennes barn.
Jag kliver också ut och Zoes morfar tar hårt tag i min hand och skakade den ruskigt.
"Mr Smith" säger han och spänner ögonen i mig innan Zoe avbryter och kramar om även honom. Men sånadär kärleksfulla kramar får minsann inte jag. Fy fan. Zoes mormor kommer nu och ger mig en sån där klassisk mormor kram eller vafan. Inte ens min mormor. Sen säger hon:
"Thyra Smith, och sen han surgubben där borta heter William, bry dig inte om honom" säger Thyra och ler mot mig. William spänner ögonen i mig.
Sedan försvinner Thyra och William någonstans och Zoe börjar visa mig runt i det mysiga lilla huset de bor i.
"Så ungar här ska ni sova, jag visste inte om ni ville sova med varandra eller inte det kanske ni är vana med" säger Thyra och blinkar emot oss.
ZOES PERSPEKTIV
Jag blänger på mormor när hon säger det där. Vadå har mamma tjallat eller. Ejuw. Jag hatar ordet "tjallat". Ejuw förlåt. Hon har alltså lagt ihop sängarna så de är bredvid varandra.
"Mormor" börjar jag. Innan hon avbryter mig.
"Ni är ett sånt fint par" säger hon och ler emot oss där vi står stelt.
"Vi är inte tillsammans" säger jag bestämt och kollar på Nathan. Han bara flinar missfostret.
"Snart kommer det" säger mormor och skrattar sen går hon ut från det fula lilla rummet jag och Ethan delat på i alla år. Inte kul. Nej nej. Ethan snarkar.
Jag slänger min väska på sängen. Den som är närmast väggen för annars kommer demoner och tar mig du vet så där som de brukar göra dagligen för Nathan det är därför han e så dum i huvudet och missbildad. På tal om missbildningen Nathan så står han bara och flinar åt mig.
"Men vaaaad???" Säger jag surt och blänger på honom.
"någon dag inom en snar framtid är vi tillsammans Zoe" säger han och flinar utan att blinka.
"Någon dag är du död Nathan. Och det var mitt fel" säger jag hotfullt men han bara skrattar och slänger sin väska på andra sidan sängen.
"Zoe va inte så suuuur" säger Nathan och kommer bakifrån och kramar mig. Ånej.
"Va inte så jobbig då" säger jag och drar mig loss.
"UNGAR SKA NI MED PÅ EN BÅTTUR?" Ropar morfar från hallen. Jag kollar på Nathan. Men han kollar bara på tavlorna som sitter på väggarna av mig och ethan. Och våra kusiner där.
"hallå vill du det eller??" Säger jag till Nathan.
"ja det gör vi" ropar jag när Nathan inte svarar oförskämda jävel.
Nej förlåt nu ska jag inte vara dum mot den snälla mannen som så vänligt följde med hit så jag inte behövde sova här med demonerna och spökena.
Jag och Nathan följer med mormor och morfar ner till bryggan där såklart båtarna är toker. Morfar börjar fixa båten medans mormor börjar prata med oss.
"Vi tänkte åka till Krister och Lena de har barn som är jämngamla barnbarn som er, hur gammal är du unge man?" Frågade mormor. Ånej. Inte dom.
"17 men jag fyller 18 i april" säger Nathan och ler mot mormor. Fan va gullig ändå. Oj?
Mormor kollar förvånat på mig när han säger sin ålder.
"men Zoe du är ju bara 15" säger mormor. Och jag sjunker till jorden. Jag menar jag älskar henne oså men jävlar va jobbig man kan vara då.
"Ja fast jag fyller 16 dumbom" snäser jag lite grann.
"Nej jag tycker inte det är fel hjärtat, din morfar är ju 4 år äldre än mig, 2 år är inte så stor skillnad" säger mormor. Jag ler lite mot henne.
"Men hallå vilka är det där för barn?" Frågar jag mormor.
"Elsa, Nowa och elliott" säger hon. Jag suckar. Jag hatar dom.
"Ni behöver ju såklart inte följa med ni kan gå till den där badet som ligger ganska nära" säger hon.
Med ganska nära menar hon typ 3 km. Jag orkar inte gå så långt. Men aldrig att jag följer med till dom där fake bitcharna.
"Jo men vi kan följ-" började Nathan jobbig huvudet. Men jag slår honom i magen han blänger lite surt på mig. Och jag skakar på huvudet.
"Om du inte vill att Elliott ska försöka hångla upp mig" sa jag lite tyst till Nathan. Hans käkar spänns och han skakar på huvudet.
Precis då blir morfar klar med att fixa olja i båten osv. Ingen bryr sig men jag gör inte heller det så det är okej. Annars fattar ni bara ingenting istället.
Jag sätter mig längts fram i båten i hopp om att jag skulle få sitta själv där men sen kom dum i huvudet Nathan och satte sig bredvid mig. Jag suckade men brydde mig inte så mycket mer om det (ÄR DEN MENINGEN ENS GRAMMATISK KORREKT?)
NATHANS PERSPEKTIV
Jävlar va vacker hon är. Zoe. Wow. Hon bryr sig inte ens ändå ser hon ut som en fucking ängel eller vafan.
Jag e helt jävla dum i huvudet som inte sa vad jag skulle säga i bilen.
"Zoe?" Frågade jag och lutade mig mot henne.
Datum: 31 juli & 1 augusti:(
Fuck face.
