"Wtf vilka är det där??!!" Väste Arielle och spärrade upp ögonen när jag, hon, cynthia, Sam och damien satt i korridoren och väntade på att vi skulle få komma in i klassrummet. Alla vände blickarna åt det håll som Arielle redan kollade åt.
Där går det fyra långa killar. Muskliga, långa, ganska töntiga om du frågar mig faktiskt. Alla tjejer stannar för att glo och svimma lite av vilken anledning? Ingen alls. För de är ganska fula. Och vet ni vad de gör? De stannar och ställer sig FRAMFÖR oss och flinar äckligt.
"Tjena brudar" säger en av de med blicken vänd emot mig, cynthia och arielle. Jag flinar och kollar på de andra som va meningen att de skulle göra desamma men de bara glor med halvt öppna munnar på männen/pojkarna/bebisarna som befinner sig just nu framför oss. Jag himlar med ögonen när ingen av de svarar vilket gör att det blir en stel tystnad. Då reser sig Damien upp ställer sig öga mot öga med han som sa tjena.
"Ni kan gå nu, eller var det något mer ni ville?" Frågar han och spänner ögonen i han andra.
"Nae jag tror vi stannar" säger den andra killen. Damien spänner sin käke. SNÄLLA FIGHT FIGHT FIGHT. Det är kul att se andra fightas men inte jätte när man är med i en. Sagt utav egen erfarenhet. Fortfarande lika lila och blå i ansiktet sen senaste gången.
Arielle reser sig snabbt upp och drar iväg Damien jätte mycket längre bort. Damien är förmodligen avundsjuk det va de vad dum jag är.
"Vad heter ni då?" Frågar jag eftersom det inte är kul när det blir för tyst. Då rycker tinnitusen igång.
"Wiktor" säger en blondin.
"Lucas" säger en mörkhårig.
"Filip" säger han som hade sagt tjena förut.
"Axel, och vad heter ni då?" säger en axel med ett sliskigt flin på läpparna. Blä.
"Zoe och det där är cynthia och han är Sam" svarade jag. Alla nickade.
"Är ni 9or eller??" Frågade Filip sen. 9OR. Ursäkta. Men det där va elak. Skulle jag vara en 04 eller? Asså jag är kort men jag är INTE SÅ KORT.
"Nej wtf vi är tvåor" muttrar cynthia som verkar fått tillbaka talförmågan.
"TVÅOR??" Utbrister Lucas och vrider lite nervöst på sig.
"Vadå är ni 9or eller??" Muttrar jag.
"Ettor" svarade Wiktor. Sen kom läraren efter så här en 30 minuter och öppnade dörren och vår lektion startade. Juste lektion nummer 3 av dagen: svenska. Klart som fan de va ettor. Därför hade jag aldrig sett dom innan. Ettorna och niorna delar korridor, sen treorna och tvåorna. Sjuorna och åttorna. Men jag TROR bara tror att sjuorna och åttorna har i en annan byggnad. För dom har jag på riktigt ALDRIG sett. Eller så finns dom inte. De är bara en illusion.
Svenskan gick eller kanske inte men det va jävligt tråkigt i alla fall. Jag tycker att som lärare har man faktiskt makten att göra en lektion rolig. Men nej för de har missbrukat den makten på att införa MOBILFÖRBUD på skolan. Inte gått genom dock. Men vem som jävla helst fattar ju att det är en röv dålig idé. Liksom. Nej. Inte okej.
Sen gick dagen på som den brukar.
Vid lunch:
"Så Nathan" började jag och Nathan bet sig lite i läppen. Nej.
"I alla fall, talangjakteeeeeeeen" sa jag och om ni inte märkte det drog jag ut på 'e' et. Nathans kroppshållning sjönk ihop en aningens mycket.
"Jag har sagt det förr och jag säger det igen älskling. Jag tänker INTE vara med på den" säger han bestämt. Men lyssnar jag? Nej. För jag vet att jag kommer på ett eller annat sätt få honom att gå med på det. Så sitter det en musikproducent i publiken på talangjakten, Nathan blir upptäckt och världs kändis och det blir mig han får tacka.
Jag lutar mig närmare honom.
"Om jag säger att Jaden, Anthony, Andrew, Zack och Jason är med då....?" Viskar jag. Han vänder sig emot mig.
"Ska dom?" Frågar han.
"Ja" svarade jag och flinade lite. Det märkte tyvärr Nathan och såg tveksam ut igen.
"Så om jag frågar dom säger dom ja?" Flinar Nathan nu.
"Men sluta. Jag ska prata med dom" muttrar jag och reser mig sen upp.
"Får du med dom är jag med" säger Nathan och flinar som om han tror att jag ska misslyckas.
"Alla utom Arielle, Damien, Cynthia och Nathan följ med mig här" säger jag. Och de enda som skulle komma då va just dom jag sagt till Nathan att de skulle vara med honom och sjunga. Alla såg lite frågande ut. Eller väldigt ursäkta för den stora underdriften.
"Wassup babe" säger Jaden och flinar. De orden har jag aldrig hört lämnas från hans läppar emot mig.
"Jag behöver en STOOOR tjänst av er" säger jag bara. De ser nyfikna ut.
"absolut säg bara vad det är!!" Säger Jason.
"Vad som helst älskling" säger Zack och flinar. Mhm.
"Vad som helst? Lovar ni.." säger jag. Alla nickar. MOHAHAHHA. Jag har de nu lindade runt mitt finger. Men ändå. Jävligt gulligt ändå att de sa att de skulle göra vad det nu är jag vill att de ska göra utan att jag ens sagt det.
"Det handlar om Nathan..." säger jag för att göra en spänning.
"Okej jag vet att jag ska att vi skulle göra vad som helst MEN jag tänker INTE göra slut med honom åt dig eller vad man säger" säger Zack
"Nej fan heller att du skulle få göra det" flinar jag.
"Men säg då!!" Stönar Andrew otåligt. Jag himlar med ögonen åt honom.
"Okej.. jo ni vet den där talangjakten... ni MÅSTe hjälpa mig att få Nathan att vara med i den" säger jag. Anthony lyser upp.
"Fan ja hur ska vi göra???!" Säger han.
"Vara med i den med honom..." mumlar jag.
"VA?!?!?" Utbrister Jaden och Andrew samtidigt. De andra ser chockade ut.
"Jag sa att jag vill att ni ska vara med honom-" började jag men blev avbruten av Jadens hand emot min mun.
"Vi hörde" sa han sammanbitet.
"Nej." Säger Zack.
"Vad som helst FÖRUTOM ATT SJUNGA PÅ EN SCEN" säger Anthony.
"Vi älskar dig Zoe men där går fan gränsen" säger Jason.
"Ni har ju aldrig haft ett problem med uppmärksamhet om man säger så" försöker jag. Om man säger så så är de ganska så populära här i skolan. Speciellt bland tjejerna.
"Det här är en annan sak" säger Jaden och sakar på huvudet.
"Men snälla...." mumlar jag och försöker låta ledsen. Vilket jag faktiskt är. De där killarna kan just nu förstöra chansen för Nathan att bli kändis. Då samlar de sig tillsammans i en klunga och viskar med varandra. Jag kollar bort mot Cynthia som sitter och glor mot mig. Hennes blick säger 'VAD GÖR DU'. Jag svarar med min blick då 'DU FÅR SE'.
Alla vänder sig om till mig. Suckar. Och säger sen i kör:
"Okej vi gör det"
"Men bara för att Nathan är vår lokala broder och vi älskar dig"
Jag hoppar av lycka och kastar mig in i en kram med dom.
"TACK SÅ MYCKET!!!" Skriker jag.
"Vad i helvete gjorde ni!?" Frågar Cynthia.
"Fixade så att Nathan ska vara med på talangjakten" säger jag stolt och ler. Då vände sig Nathan om och såg chockat på mig. Jag stod då bakom honom.
"Hur i helvete fick du med dom på det när du inte fick med mig?!?" Frågar Nathan förvånat.
"Jag gissar att dom bryr sig mer om mig än vad du gör, förresten så fick jag visst med dig!" Säger jag på skämt och skrattar sen innan jag lägger armarna om hans nacke och lutar mig emot honom.
"Jag gillar dig mest" muttrar Nathan tyst.
"Så guys jag gissar att det blir en rolig talangjakt i år" säger jag och flinar.
Datum: 13 oktober 2019
För det första så måste jag säga att det har varit jävligt svårt att skriva på sistone därav att det inte kommit upp något kapitel. Men nu är vi här
Och sen:
Guys jag va på Ariana konsert i går (måndags) mäktigaste jag varit med om. (Skrivit i tisdags förra veckan då)
