"Hur mår du?" Frågar min kära mor och lägger handen emot min panna.
"Nej" mumlar jag. Ni förstår skolan har börjat eller skolan ska börja imorgon och om det är något som jag inte tycker om är det skolan. Mitt jullov bestod av sex, sex och mer sex. Skoja inte så mycket i alla fall.
Nej men alla har varit stressade över allt och ingenting så jag har bara legat och sovit, ätit, tittat på serier och tittat på serier med Nathan. Cynthia är i Tyskland, Damien och Arielle är typ döda eller något, Jaden är hos sin mormor, Jason och resten är borta. Eller kanske jag vet faktiskt inte vart dom är. Eller jo Anthony är ju hemma men jag bryr mig inte så mycket om honom. Jag tror JAG TROR men eftersom ingen någonsin berättar något för mig är det svårt att veta något här i livet. Vad som försiggår if u say so.
"Är du sjuk?" Frågar mamma oroligt. Jag ska precis säga ja och få vara hemma resten av året men tyvärr kommer min fula bror in i mitt rum och förstör för mig.
"Hon är inte sjuk hon bara låtsas för att hon inte orkar gå till skolan" säger ethan. Jag visar snabbt fingret för honom.
Eftersom så fort han säger något så litar mamma på att det är sant. Typ när jag va 12 så sa Ethan till mamma att jag va gravid fast jag aldrig någonsin rört en kille på den tiden. Och mamma gick på det så hon fick 12åriga jag att ta ett graviditetstest. Såklart visade det negativt men mamma höll ögonen på mig resten av året.
Mamma och Ethan lämnade mig i alla fall på mitt rum och jag somnade. För vad skulle jag annars göra. Det va ingen idé att gå ner och äta middag med de andra för alla är så högljudda och sånt orkar jag inte med.
-
Morgonen därpå vaknade jag faktiskt av mig själv helt i tid.
Jag gick ner halvt död från trappan ner till köket. Där nere sitter Ethan och Samantha. Jag bryr mig inte om att fråga vart Anthony är dels för jag fortfarande sover och inte orkar öppna min mun men också för att jag bryr mig inte så mycket om vart folk är. Så länge de lever liksom. Jag rycker åt mig flingorna som står bredvid Samantha. Genast börjar hon gnälla.
"Men JAG skulle ju precis ta det där" gnäller hon. Jag himlar med ögonen åt henne och häller ner de sista flingorna i en skål. Samantha är precis på att börja klaga igen men Ethan sätter handen för hennes mun i en gest att hon ska vara tyst. Då hör vi från mammas sovrum att hon och Jack tjafsar. Eller ja de visk-skriker åt varandra.
"Hur kunde du inte berätta för mig??" Hör vi Jack ryta till mamma. Förtvivlat svarar mamma:
"Ja-jag vet inte jag har inte berättat för nån inte ens för Zoe och Ethan"
"Men du kunde sagt till MIG ändå fattar du väl!!!!?? Jag är din pojkvän och jag ska veta allt som försiggår i ditt liv" fnyser Jack. Sen säger mamma något som vi inte kan höra och sedan rycks sovrumsdörren upp och mamma kommer ut. Jag och Ethan utväxlar en snabb blick. Mamma stannar upp i sitt steg och ser sedan väldigt nervös ut. Hon skrattar lite tyst och skyndar sig sedan ut genom dörren. Efter henne kommer Jack.
"Hörde ni något?" Frågar han och spänner ögonen i oss. Jag, Ethan och Samantha kollar på varandra och säger sedan i kör NEJ. Sedan återgår vi så normalt som möjligt till det vi gjort innan. För det verkade ju verkligen som de inte ville att vi skulle veta vad det är var de pratade om.
Jag tänker inte mer på vad de lustiga människorna där nere höll på med utan äter upp mina flingor i lugn och ro och går sedan upp till mitt rum för att byta om.
Snabbt drar jag på mig mjukisbyxor och en tröja och borstar sedan tänderna. Min skjuts av Nathan vill jag ju inte missa. Även om han inte skulle åka utan mig till skolan när han sagt att han ska hämta mig. Men absolut viktigast är det idag att få skjuts gör det snöar nämligen och glöm att jag går ut i den kylan.
